Kraftmätning med gasen som insats

Avd: Utrikes | Datum: 15 januari 2009

Skriv ut |  Tipsa en kompis

Det nya året brukar inleddes med fyrverkerier och hopp om ett bättre år. För Ukraina innebar dock början på 2009 att landet ännu en gång skakades av en kris, denna gång inte inrikespolitisk, utan en pånyttfödd konflikt med den mäktiga grannen i väst.

När resten av Europa fortfarande befann sig i nyårsnattens festyra, stängde det ryska Gazprom av gasleveranserna till Ukraina som ett svar på att Ryssland inte ansåg sig ha fått betalt för tidigare gasskulder. Ländernas problem att komma överens om en ny prissättning för den ryska gasen, samt de allt kyligare politiska relationerna länderna emellan verkar också ha underlättat beslutet att vrida av kranarna till Ukrainas 47 miljoner invånare.

En femtedel av EU-gasen

Det ryska agerandet lämnade inte bara Ukraina att försörja landets befolkning och industrier med sparade gasreserver, andra länder i Östeuropa fruktade att även deras gasförsörjning skulle vara i fara. Den ryska gasen som transporteras till Väst- och Östeuropa passerar till stor del genom Ukrainas territorium och tidigare konflikter 2006 lämnade flera länder inom EU utan gas i flera veckor. Ryssland producerar en femtedel av gasen som används inom EU, men i vissa länder som exempelvis Bulgarien, är hela gasförsörjningen från Ryssland. I flera Östeuropeiska länder är människor helt beroende av gasen för såväl värme som matlagning vilket gör den ryska tillförseln oumbärlig, speciellt under den kalla årstiden.

Kallade till krismöte

Redan efter några dagar rapporterade flera länder som får rysk gas genom ledningarna i Ukraina att deras gasförsörjning minskat så till den grad att situationen snart skulle bli ohållbar. EU kallade till ett krismöte den 9 januari och både på rysk och ukrainsk sida har man varit mån om att framföra sina synpunkter på gaskonflikten för EU:s ledare och världspressen.

Enligt Ukraina har de tidigare skulderna betalats och planer lagts upp för hur det framtida gasavtalet skulle se ut. Landet, som de senaste åren har lamslagits i sin utveckling av inrikespolitiska maktkamper, säger sig ha behandlats styvmoderligt av Ryssland på grund av sin strävan att bli medlem av NATO och EU.

Den ryska makt­uppvisningen genom avbrutna gasleveranser och pris­chock­höj­ning­ar (från 118 dollar 2008 till 418 dollar 2009 per 1000 kubikmeter) är enligt Ukraina bara en av Rysslands många kraftuppvisningar för att hålla såväl sina grannländer som omvärlden försäkrade om att man inte bör stöta sig med regimen i Kreml.

Vilken leverantör som helst

Ryssland å andra sidan hävdar att man enbart agerat som vilken annan leverantör som helst som inte fått betalt för sina råvaror. De två miljonerna amerikanska dollar som nu krävs ska enligt Kreml inte förväxlas med politiska styrmedel och Gazprom säger sig vara redo att när som helst återuppta förhandlingar kring ett nytt gasavtal med den ukrainska regeringen.

Dock anser Ryssland att det är skamligt att Ukraina nu avleder gas menad att nå Öst- och Västeuropa för sin egen försörjning samtidigt som man skyller på Ryssland för minskade leveranser till dessa länder.

Oro i EU

Inom EU har många uttryckt sin oro över det rådande läget, inte minst då gasbehovet inom unionen väntas öka de närmaste åren. Med Ryssland som lynnig handelspartner som använder sina råvaror och militär för att säkerställa en maktposition i före detta Sovjetstater och EU, samt Ukraina som inte lyckas hitta en stabil politisk väg, känns situationen otrygg.

Allt fler röster hörs nu för att ta nya gasledningar i bruk, bland annat den i Östersjön, och samarbeta med flera leverantörer för att i framtiden undvika att drabbas eller behöva ge efter för politiska påtryckningar för att säkerställa energibehovet.

En annan stötesten för EU är att man ännu inte lyckats komma överens om en gemensam energipolitik samt att alla medlemmar inte är lika skeptiskt inställda till den ryska gasen.

Sårbart energibehov

Oavsett hur konflikten denna gång kommer att lösas och hur mycket eftergifter som Ukraina kommer att behöva ge för att återfå den ryska gasen är frågan hur vi i EU kan komma ifrån det sårbara energibehovet vi har nu. Unionens miljöplan är en bra början men lämnar fortfarande länderna med ett stort energiberoende utifrån under många år. Det kan lätt missbrukas för politiska syften.

Det är korrekt att vilja få betalt för levererat gods men det är oroande och allvarligt att använda detta för politiska ändamål. Olja och gas har blivit det nya guldet, och såväl världsekonomin, miljön och människors framtid hänger på att det hanteras på ett ärligt och korrekt sätt.

Adina Trunk