Ingen plats för KD i parlamentet

Avd: Aktuellt | Datum: 26 augusti 2009

Skriv ut |  Tipsa en kompis

Andra gången gillt. Efter att det tumultartade valet den 5 april misslyckades att ena parlamentet kring en ny president, var det den 29 juli dags för nyval till Moldaviens folkrepresentation.

Med kravallerna och polisens brutala agerande mot demonstranter i färskt minne, var det få analytiker som trodde att nyvalet skulle vara lika våldsamt eller engagerande för landets befolkning.

Valdeltagandet blev dock överraskande stort och för första gången på länge finns nu möjligheten till ett av många efterlängtat maktskifte.

Sovjetiska arvet

I ett land som med järnhand styrts av kommunistpartiet i mer än 9 år efter Sovjetblockets upplösning, är det dock fortfarande få som tror på en verklig förändring. Koncentrationen av makt kring presidenten och hans parti är i det närmaste total och det har varit svårt att göra sig av med det sovjetiska arvet, både vad gäller politik, retorik och utnämningar.

Transparens, reformer och demokrati har varit populära slagord under de senaste åren, men även för oppositionspartierna har det varit svårt att verkligen bryta sig loss och vinna folkets förtroende.

Valet i april väckte dock ett uns av hopp i västvärlden, liksom bland de reformvänliga moldavierna som tröttnat på att leva i Europas fattigaste land. Oppositionen fick nästan hälften av rösterna men lyckades ändå inte att uppnå majoritet.

Kommunistpartiet backade

Splittringen mellan de olika oppositionspartierna och de ömsesidiga smutskastningarna vid valkampanjen försvårade också en omställning till samarbete och enighet.

Nyvalet den 29 juli visade dock på en större uppslutning kring oppositionspartierna än någonsin tidigare och kommunistpartiet backade med fem procent till 45,3 procent av rösterna. Oppositionen fick 51,1 procent.

För det ovana ögat kan detta fortfarande te sig som en förbluffande stark ställning för kommunistpartiet, men i ett land där det finns en utbredd kommunismnostalgi vid sidan av en regeringspolariserad media är det ett viktigt steg i rätt riktning.

Positivt är också att de tre största oppositionspartierna, som tillsammans fick 40,6 procent av rösterna, är EU-positiva och har sitt mål inställt på ett stärkt samarbete med unionen och ett framtida EU-medlemsskap. Detta ses säkert inte med blida ögon av Ryssland som sedan länge varit mån om att de forna Sovjetstaterna förblir lojala och närmare knutna till Kreml än till Bryssel.

Inför valet har den nu avgående president Vornonin dessutom fått ett löfte om en halv miljard USD för att dämpa den ekonomiska krisen, pengar som enligt många analytiker skulle försäkra Ryssland att den moldaviska politiken styrs i ”rätt” (läs rysk) riktning.

Nästan som vid en bisarr auktion, gav sig Kina bara dagar senare in i spelet och lovade en miljard USD till Europas fattigaste och minsta land. Varför, till vem eller hur pengarna skulle administreras är det dock få som vet.

Många frågor återstår om den nya regeringsbildningen mellan de fyra oppositionspartierna, varav två är liberala, en är vänster och en är väldigt nationalistisk, inte minst när det gäller utnämningen av ny president.

Oberäknelig kohandel

För att utnämna president behövs ett 61-procentigt stöd från ledamöterna och därmed stöd från vissa inom kommunistpartiet. Om nu inte det mer vänsterorienterade partiet med den före detta kommunistledaren Marian Lupu svänger om helt och istället allierar sig med kommunisterna trots allt.

Helt utanför denna oberäkneliga kohandel står de moldaviska kristdemokraterna, som backade ännu mer från valet i april, till ynka 1,9 procent av rösterna. Detta var utan tvekan det hårdaste slaget och det sämsta valresultatet för ett parti som fram till nu suttit i parlamentet med 9,7 procents stöd från befolkningen.

Men kristdemokraternas omsvängning, från att ha varit kommunistpartiets hårdaste kritiker till ett uppseendeväckande samarbete med detsamma mot att man fått ökad makt i parlamentet, fick folket att tappa förtroende för partiet.

Förutom det oväntade samarbetet hade en väldigt konservativ politik, tillsammans med hårda yttranden om homosexuella, märkliga skandaler och ett politiskt samarbete med kyrkorepresentanter, också gjort att många i EU höjt på ögonbrynen.

Reformer behövs överallt, för kristdemokraterna men egentligen också i hela det politiska systemet i Moldavien, som måste våga ta ett steg ut i det hitintills okända och verkligen tillämpa de slagord de skanderat : Transparens, nytänkande, demokrati och korruptionsbekämpning.

Som alltid vid en nystart känns allting möjligt och hoppingivande, både för Moldavien och för kristdemokraterna.

Adina Trunk