PORTRÄTT. Erike Tanghöj ligger på ett jordstampat golv på 4000 meters höjd i Bolivia. Hon har lunginflammation, salmonella, blodbrist och fryser. Hon förbannar den dag hon fick idén att flytta till Sydamerika. Där och då föds hennes livsmotto: ”Att leva livet levande”.
– Min närmaste mentor och en väldigt viktig person för mig sa att jag förmedlade svårigheten med att leva livet levande. Det fastnade och har hängt kvar, att inte vara rädd för att satsa, berättar Erike.
Några år senare ledde den inställningen till att hon sa upp en fast tjänst som regionchef på energiföretaget GodEl för att jobba med bistånd och politik. Men mottot gäller inte bara i yrkeslivet. Erike har som livsmål att bestiga sju 6 000 meter höga berg på sju kontinenter.
– Återigen det här med att våga leva livet levande. Det är aldrig fel att våga ta chanser och vara lite wild and crazy.
Hittills har hon hunnit med Huyana Potosi i Sydamerika och Kilimanjaro i Afrika. Till sommaren planerar hon att bestiga Mont blanc i Alperna.
– Det finns inget som är så fantastiskt som att stå på en bergstopp och se hela Amazonas vid soluppgången. Du är gråtfärdig av trötthet efter dagars slit för den här toppbestigningen. Så kommer solen och du känner
extrem lycka.
Sedan ska klättrarna ner igen.
– Nedfärd är alltid det värsta. Du svär och är sur. På väg ner från Kilimanjaro var jag så arg att jag skrek: ”Jag ska aldrig göra det här igen!”. Men efter någon dags återhämtning började jag fundera på vilket nästa berg skulle bli. Man saknar väl en hjärncell eller två.
Erike Tanghöj är sedan augusti programhandläggare för Afrika på Kristdemokratiskt internationellt center, KIC. Hon utvärderar och håller i kontakterna med samarbetspartners.
– Man kan säga att jag jobbar med hela projektmanagementcykeln. Allt från att lämna in projektansökningar till att implementera och utvärdera. Det är väldigt roligt.
Det nya jobbet handlar också om att lära sig hur en partianknuten organisation som KIC fungerar och sätta sig in i utvecklingsprojekten.
– Det blir en hel del att ta in, men jag har bra kollegor som hjälper mig.
I Östafrika jobbar KIC med stöd till unga och till oppositionspartier. Erike har varit fascinerad av Afrika sedan fyra års ålder, delvis på grund av att morbrodern flyttade till Botswana och tog med sig spännande saker hem. Erike bad till exempel sin mamma att måla henne brun, eftersom hon så gärna ville bli afrikan.
– Det började med en fascination för kulturen och folket. Senare har jag fått ett akademiskt intresse kring politiken, ekonomin och utvecklingen.
I vuxen ålder har Erike själv bott i Tanzania och arbetat för FN:s biståndsprogram. Men anledningen till att hon hamnade på KIC är två personer som länge arbetat för Kristdemokraterna: Kerstin Liljeroos, som är Erikes pappas frus mamma, och Daniel Långström. Den senare studerade – och diskuterade – hon tillsammans med på Internationella Handelshögskolan, vilket bidrog till att hon tog steget närmare KD. I år lade ”bonusmormor” Liljeroos KIC:s platsannons under näsan på Erike.
– Nu tycker jag det är dags, Erike, att du flyttar hem till Sverige och gör din plikt, sa hon.
Erike såg det som ett drömjobb och sökte tjänsten.
– Efter att dels ha levt med projekt på en lokal nivå i Latinamerika, dels med papper och e–post på en byråkratisk nivå inom FN, så kändes det skönt att få jobba praktiskt som handläggare.
Och visst har Erike nytta av klättringen även i arbetet. Dels är den ett tacksamt samtalsämne vid officiella middagar, dels en avkoppling.
– Om man har mycket omkring sig så är det lätt att hamna i negativa tankespiraler och hela tiden tänka på vad man borde göra. Men när du åker till klätterhallen eller en klippa en solig höstsöndag så måste du vara otroligt koncentrerad på vad du gör. Du rensar tankarna. Det är du och klippan.
Simon Olsson
Erike Tanghöj
Bor: Strängnäs, men är på väg att flytta till Stockholm.
Ålder: 27 år.
Familj: Mamma, pappa, syskon och en hel drös hundar.
Yrke: Handläggare för Afrika på Kristdemokratiskt Internationellt Center, KIC.
Favoritland: Tanzania. ”Ingen tvekan om det. Det är Afrika för mig. Där finns stränderna, nationalparkerna, Kilimanjaro, djungel, stäpp och masajer.”