DEBATT. Julfriden i Södertälje stördes av tråkiga bud från Irak. Det urskillningslösa våldet har gjort att Migrationsverket nu tvingas se över de kristna flyktingarnas skyddsbehov, vilket kan leda till att kristna irakier lättare kan få uppehållstillstånd. Det är ett välkommet besked från Migrationsverket. Det var på tiden, eftersom den kristna gruppen är extra utsatt på grund av deras religiösa och etniska tillhörighet. Dessvärre är det inte tillräckligt.
Vad behöver då mer göras? Jag har sedan tidigare krävt, och står fortfarande orubbat fast vid, att de kristna minoriteterna i Irak bör erbjudas en skyddszon i Irak. En autonomi liknande den som den kurdiska folkgruppen har i norra Irak. Det skulle ge möjlighet till skydd och undvika ytterligare stora flyktingvågor.
Men det räcker inte. Jag menar att det är huvudlöst och känslokallt att tvinga människor att lämna lugna Sverige och åka tillbaka till ett Irak som inte uppfyller några som helst säkerhetskrav, sett ur våra vardagliga svenska perspektiv. Därför borde samtliga kristna irakiska flyktingar i Sverige erbjudas amnesti, utan onödig fördröjning.
Visst förstår jag att mina förslag kan innebära en utmaning även för oss här i Sverige. Inte minst som lokalpolitiker i Södertälje, som ensam tagit emot fler flyktingar från Irak än USA, har jag sett på nära håll hur tungt det kan vara att erbjuda en säker plats på jorden. Ändå måste ord gå till handling. Ordet ”solidaritet” måste bli mer än bara lite trycksvärta. Och vem har egentligen påstått att det ska vara enkelt att hjälpa andra människor i nöd?
I stället för fattigdom, krig och förföljelse måste vi i Sverige erbjuda en nystart för de här människorna. En nystart som de inte kan få i Irak eller grannländernas nödtorftiga flyktingläger.
Robert Halef, gruppledare för kristdemokraterna i Södertälje