Kvinnors asylskäl ses ofta inte som politiska

Avd: Aktuellt | Datum: 20 januari 2010

Skriv ut |  Tipsa en kompis

AKTUELLT. Många kvinnor som söker asyl gör det av politiska skäl. Men dessa skäl uppfattas inte som politiska sett i en svensk kontext. Det visar undersökningar som gjorts bland asylhandläggare och advokater i Sverige.

– Jurister och handläggare på Migrationsverket måste därför bli bättre på att ta reda på vad kvinnorna har varit utsatta för och vad de riskerar om de återvänder till sitt hemland.

Det säger Ellen Larsson, politisk sekreterare på Kristdemokratiska Kvinnoförbundet.

Hur kvinnor bemöts

På Kristdemokraternas kommun- och landstingsdagar 29-30 januari presenterar kvinnoförbundet en rapport om hur kvinnor bemöts i asylprocessen.

Av rapporten framgår att asylsökande kvinnor som inte har varit politiskt aktiva på en hög nivå sällan betraktas som politiska flyktingar, trots att de är det.

– Detta blir en form av diskriminering och leder till ett bemötande som urholkar rättsprocessen i asylprocessen. Att tvingas fly på grund av ett politiskt ställningstagande ska enligt lag vara ett skäl som berättigar till asyl i Sverige, säger Ellen Larsson.

Tar ställning med klädvalet

I flera länder gör kvinnor bara genom valet av klädsel ett politiskt ställningstagande. Om än ett mindre sådant. Detta ställningstagande kan dock medföra lika stor utsatthet som ett offentligt politiskt uttalande.

– Många iranska kvinnor trotsar varje dag klädkoden som gäller i landet och på Sri Lanka gömmer kvinnor tamilska rebeller. Detta är två former av politiskt agerande som medför stora säkerhetsrisker för kvinnorna, säger Ellen Larsson.

På grund av sitt politiska ställningstagande i hemlandet har flera av de kvinnor som kommer till Sverige riskerat bestraffningar från statens, samhällets eller familjens sida.

– När en kvinnas asylskäl är att hon riskerar att bli utsatt för misshandel av sin make bryter hon mot makens, och kanske även mot statens, normer kring kön. Hon hävdar på så vis en politisk åsikt genom att stå upp för att hon ska kunna utnyttja sin rätt till psykisk och fysisk integritet på samma villkor som män. En sådan åsikt betraktas tyvärr sällan som politisk i asylprocessen och blir då inte heller ett skäl för asyl, förklarar Ellen Larsson.

Hotbilden ska avgöra

Kristdemokratiska Kvinnoförbundet föreslår därför att information kring kvinnors och mäns olika former av politiska ställningstaganden uppmärksammas i domstolsväsendet och Migrationsväsendet. Förbundet föreslår också att ett mindre lokalt politiskt ställningstagande ska värderas lika högt vid en asylansökan, som ett omfattande eller nationellt ställningstagande. Hotbilden ska vara det som avgör vem som får asyl.

Anneli Leijel