Vissa borde söka hjälp för maktmissbruk

Avd: Insändare | Datum: 26 januari 2010

Skriv ut |  Tipsa en kompis

INSÄNDARE. Makt är en av de få droger som hitintills undsluppit just definitionen drog och drogfamkallande, men få droger är så beroendeframkallande och därmed komprometterande gentemot hälsa, heder och ära som just makt. När makt blir en drog förblindas synen.

Berömmelse, framgång, seger, vinst, status, prestige, position och ställning är alla fenomen som är mer eller mindre förknippade med makt. Chefsställning och ledarskap är också direkt eller indirekt förbundna med makt.

Den goda makten

Den goda makten kan man också tala om – det är ickemakten eller den sorts makt som inte utövas, utan håller sig anonym. Den form av auktoritet som inte syftar till att styra och ställa, utan är baserad på intuition, visdom och erfarenhet.

När blir då en makt en drog?

Maktbegäret är lättväckt. Drogen kan kamouflerad för att dölja sitt verkliga ansikte. Man talar om inflytande och påverkan, fredsbevarande åtgärder. Politiska möten ges stor uppmärksamhet av den massmediala maktapparaten, som döljer sin makt i termer av bevakning, kontroll, kritik, dokumentation, rapportering.

Ger identitet

Makt kan vara som identitetsskapande medel. Att tillskansa sig makt, upprätthålla och utöva makt ger också identitet åt den som inte känner sig själv och kan vara sig själv.

I dag söker många människor hjälp för olika beroende vid sidan om de vanliga etablerade kemiska drogerna som alkohol, amfetamin etcetera. Arbetsnarkomani, matberoende, spelberoende, kriminalitet och internetberoende för att hämta de vanligaste.

Ingen söker hjälp

Men inte en enda maktmissbrukare har sökt hjälp för maktberoende!

Maktmissbruk har ingen status av sjukdom, åtminstone ingen officiell eller medicinsk sådan.

Så vi alla som ställer upp i valet, vi blir valda för att ge våra medborgare så bra förutsättningar som möjligt och inte för att utöva makt över medborgarna.

Monica Thorzén Sundberg, Örebro