Han ska mäta hur långt politiken bör sträcka sig

Avd: Aktuellt | Datum: 4 februari 2010

Skriv ut |  Tipsa en kompis

AKTUELLT. Kristdemokraterna har många gånger setts som ett förbudsparti. Men nu är det slut med det. ”Förbjud förbuden” har partiledare Hägglund deklarerat de senaste månaderna och i sitt rikstingstal berättade han att partistyrelsen lagom till rikstinget i sommar ska ta fram en proposition som definierar politikens gräner. Stefan Attefall, gruppledare i riksdagen, ska leda det arbetet.

– Det handlar om att definiera vad politiken ska syssla med, om gränsen mellan det personligabistå med? ansvarstagandet, det familjen och vi själva som individer kan göra, och det staten kan och bör bistå med, säger Stefan Attefall.

Beslut fattas nära

I enlighet med kristdemokratisk ideologi och dess subsidiaritetsprincip ska politiska beslut fattas så nära medborgarna som möjligt. Det underlag som Stefan Attefall och hans, ännu inte utsedda, medarbetare i partistyrelsen ska ta fram kommer att se över vilka områden som finns där politiken är för lite aktiv, där det kanske behövs mer lagar och regler. Och vilka områden som politiken kan släppa och låta medborgarna själva bestämma över.

– Exempel på ett område där det behövs fler regler är finansmarknaden. Det har blivit tydligt, inte minst i och med finanskrisen, säger Stefan Attefall.

Hoppas på intern diskussion

Områden som Kristdemokraterna vill överlåta till individerna att själva bestämma över är till exempel föräldraförsäkringen och barnomsorgen. Vilka mer områden det handlar om ska vara klart i form av ett underlag till partistyrelsen i april. Partistyrelsen ska sedan ta fram en proposition till Kristdemokraternas riksting i början av juli.

– Det här är en del i partiets idéutveckling och jag hoppas på en spännande diskussion på rikstinget.

– Jag tror också att vi som parti i och med det här arbetet uplevs som intressant, och att andra partier upplevs som mer klåfingriga, säger Stefan Attefall.

Individens ansvar

Någon risk att man som politskt parti så att säga onödiggör sig självt, då man inte vill stifta lagar och regler på alla områden ser han inte.

– Tvärtom. De flesta upplever att de själva kan ta ansvar för sitt liv på många områden. Däremot, när det finns problem som jag som enskild inte kan rå på, då ska det finnas förtroendevalda som kan lösa dem. Klimatfrågan kan man till exempel inte lösa på individnivå.

Civila samhället

Stefan Attfall ser också en risk i att om samhället tar över allt för många uppgifter, så struntar man till slut som enskild individ i vad som sker i samhället. Intresset att engagera sig minskar.

– Det civila samhället har stor betydelse. Det är bland annat därför vi vill ha avdragsrätt för gåvor, för att vi vill uppmuntra människor att göra något gemensamt.

– Att bara tänka att nu har jag betalat skatt och därmed har jag gjort mitt för mina medmänniskor, det skapar inte alls samma känsla av empati och engagemang som när man engagerar sig i en ideell förening, säger Stefan Attefall och tar sig själv som exempel:

– Min grabb är med i en innebandyklubb som har en väldigt engagerad föräldragrupp. Om all verksamhet där skulle ske professionellt, då skulle man förlora det mervärde som det innebär när människor tillsammans jobbar för ett gemensamt ändamål.

Opinionsbildning istället

Ett område som ofta kommer upp till debatt i politiska sammanhang är kvotering. Stefan Attefall menar att kvotering är exempel på ett område där man kan tycka att det finns ett problem, men där rätt väg att gå inte är via lagstiftning.

– Lagstiftning skapar ibland flera nya problem på vägen. Istället kan man jobba mer långsiktigt för en förändring. Till exempel via opinionsbildning, säger Stefan Attefall.

Anneli Leijel