Om ordning i det lilla och kaos i det stora

Avd: Aktuellt | Datum: 4 februari 2010

Skriv ut |  Tipsa en kompis

I helgen som gick arrangerade Kristdemokraterna sina årliga Kommun- och landstingsdagar. En bit över 1000 personer kom och ett 30-tal seminarier genomfördes. Det mest intressanta var naturligtvis seminariet om ekonomi och ordning och reda i den offentliga budgeten.

Temat för seminariet var att trygghet skapas när ekonomin är i balans och talare var bland annat det kristdemokratiska kommunalrådet i Haninge, Marie Litholm.

I början av 1990-talet stod Haninge kommun på randen till finansiell ruin, då det kommunala fastighetsbolaget gick i konkurs. För att få ordning på kommunens finanser beordrades då en neddragning av den kommunala budgeten på 25 procent på samtliga verksamheter. Det var ett stålbad och Litholms budskap var: ”detta ska aldrig hända igen”. Varenda skattekrona i verksamheten måste användas på absolut bästa sätt och när en budget var satt så var den det. De extrapengar som staten tilldelat kommunerna på grund av krisen har Hanige satt på banken. Det är en engångsutbetalning och kommer ej att användas till den löpande verksamheten.

Det var uppfriskande att höra Marie Litholm. Vikten av att ha ordning och reda i sina finanser gäller både i det lilla, såväl som i det stora.

Ett exempel på hur illa det kan gå är Grekland, vars ekonomiska kris nu är så akut att landet i princip är bankrutt. Grekland styrs av en socialistregering som vann valet tack vare löften om stora reformer för de fattigaste och en omställning till en ”grön ekonomi” – känns det igen kanske?

Det tog inte länge förrän verkligheten kom ikapp regeringen och med ett budgetunderskott på 12 procent och en statsskuld på 130 procent av BNP tvingas nu regeringen till kraftiga neddragningar av all offentlig verksamhet och stora skattehöjningar. För att finansiera detta skuldberg tvingas den grekiska riksbanken låna pengar till skyhöga räntor på den internationella valutamarknaden. Dessa höjda räntor försvårar möjligheten ytterligare för grekland att kunna pressa ner skuldkvoten och budgetunderskottet, vilket i sin tur leder till ytterligare försämrade statsfinanser. En skuldspiral är igång som blir väldigt svår och dyr att ta sig ur.

Och nu över till det lilla. I förra veckan presenterade SCB finansmarknadsstatistik på skuldsättningsnivåerna för privatpersoner. Genom låga räntor och skenande fastighetspriser har hushållen ökat på sin skuldsättning till historiska mått. Tillväxttakten för hushållens bostadslån var 11,5 procent under 2009 och uppgår totalt till 1 556 miljarder kronor. Sammanlagt är nu hushållen skyldiga bankerna 2 334 miljarder kronor! Skuldbördan i förhållande till de disponibla inkomsterna ligger på häpnadsväckande 160 procent och växer. Jag lägger mig inte i vilken bedömning människor gör av sitt lånebehov, men med tanke på att räntorna bedöms stiga till hösten och arbetslösheten fortfarande ökar finns det skäl att vara orolig.

Oppositionens löftesexplosion står i skarp kontrast till regeringens relativa återhållsamhet. Mer utlovas till alla och det tycks som det inte finns någon krismedvetenhet i den grön-röda sörjan. Jag tidigare förklarat det finanspolitiska ramverket och dess mekanismer här och ska inte göra det igen. Men det är bara tack vare att vi har dessa begränsningar så kommer vi gå starka ur krisen. I år kommer statens budgetunderskott vara mindre än 2,6 procent och statsskulden cirka 40 procent. Staten kommer inte att behöva genomföra några skattehöjningar, räntorna kommer att förbli hanterbara och inga neddragningar av den offentliga servicen kommer att behövas. Det står i stark kontrast till Grekland. Men listan på länder i kris är lång: Irland, Spanien, Storbritannien, Frankrike, Italien, Portugal, Estland, Lettland, Litauen. Alla dessa länder tvingas nu höja skatterna, dra ner på den offentliga servicen, sänka pensionerna och låna pengar dyrt. Detta är den verklighet som vi alla, tack vare en långsiktig och hållbar ekonomisk politik nu slipper.

Men precis som det är för Marie Litholms Haninge, så kunde det vara för Grekland. Om ingen tar ansvar för ekonomin i det stora, så går det åt pipan i det lilla.

Christian Lövgren, Chefsekonom hos KD