Måndag 30 april 2007

Ingen fylla på Rågsveds bollplan

Valborg betyder fylla. Om man ska tro intrycken i medierna så betyder det mer fylla än tidigare.

Själv blev jag övertalad att vara konfrencier på valborgsfirandet i Rågsved i södra Stockholm. Ett firande som är drogfritt, eftersom det arrangeras av föreningen Trivs, som till stora delar består av människor som är vita alkoholister eller narkomaner. Många uppfattar föreningen som aggressiv, eftersom de ofta kallar socionomer för fyllekärringar och politiker för avdankade och inkompetenta. Vi som är lokalt aktiva politiker i södra Stockholm får oss ofta en släng av sleven, så också i kväll.

Jag väljer att se det goda som föreningen gör. Jag får stå ut med skället.

Kallt var det. Och ganska mycket folk. Det blev lite stökigt när cumbiadrottningen Francis uppträdde, men eftersom folk på fotbollsplanen var nyktra fick de fort ordning på situationen.

Kommentera »      (Antal kommentarer: 0)

Söndag 29 april 2007

Ingen vinner på konflikten i Estland

Nu är det i alla fall klart var minnesmonumentet i Tallinn ska placeras. En kyrkogård. Det känns väl inte helt ologiskt. Till och med värdigt.

Det är väl mer än man kan säga om kravallerna. Och mer än man kan säga om att de spillt över på nätet.

Det verkar i alla fall ha lugnat ned sig i Tallinn.

Som sagt. Tonläget är för högt. Konflikter som går att göra till etniska frågor har en tendens att spilla över i långvarigt missnöje och ligga till grund för diverse sociala och politiska problem. Det vinner faktiskt vare sig Estland eller den ryska regeringen på. Den ryska minoritetens ställning har varit en konfliktfråga i hela Baltikum sedan Sovjetunionens sammanbrott. Rätt hanterat kanske den här konflikten kan ligga till grund för en fördjupad dialog inom hela det estniska samhället.

Estlands president verkar i alla fall inte vilja göra det till en konfliktfråga mellan majoriteterna inom de etniska grupperingarna. Det bådar ju gott.

Kommentera »      (Antal kommentarer: 11)

Söndag 29 april 2007

Lite nyttigt om det där med sverigedemokraterna

Stefan Olsson gör ett inlägg om detta med att sverigedemokraterna och kristdemokraterna skulle ha så mycket gemensamt. Apropå P1 och Människor och tro som sändes här om dagen.

Han konstaterar mycket riktigt att de flesta av sverigedemokraternas nya väljare kommer från socialdemokraterna.

Kommentera »      (Antal kommentarer: 0)

Söndag 29 april 2007

Nu ska den sociala ekonomin kunna växa

Här om dagen blev det känt att Göran Hägglund lägger ned den utredning som tillsattes av socialdemokraterna om se över villkoren för mindre aktörer inom vården. Det blev genast gnäll och anklagelser om att alliansregeringen bara bryr sig om de stora privata vårdaktörerna.

Vi är många som vet att det inte är sant. Och se. I dag får vi veta att Hägglund tillsätter en ny utredning med ett bredare perspektiv. Som ska se över hur den sociala ekonomin kan öka på bred front. Utmärkt. Fantastiskt. Inte ur perspektivet att det blir fler privata aktörer. Nej, det viktiga för utvecklingen är att det blir fler aktörer som agerar inom vård, omsorg, förskola, skola och så vidare, som baserar sin verksamhet på tydliga värderingar. Som har en idé som går bortom att bedriva hemtjänst eller sjukvård. Det ger kvalitet och sann mångfald.

Jag förstår om sossarna och vänstern blir förbannade. De gillar inte verksamhet som politiker inte kan styra i detalj. Men för oss andra är det ljuv musik...

Kommentera »      (Antal kommentarer: 0)

Söndag 29 april 2007

Ryssland tar i för hårt

En del saker kan te sig helt obegripliga för en svensk. Till exempel varför det ska yvas så mycket över en staty. I Estland har det dock gått yvigt till ett par dagar. Missnöjda ryssar har ordnat med upplopp i Tallinn.

Ett är i alla fall uppenbart. När man tänker efter är det inte så svårt att förstå hur några kan se en invasion som en befrielse, när några ser det som en början på en förhatlig ockupation. Hade Sovjetunionen lämnat Baltikum efter andra världskriget hade nog historiebeskrivningen sett likadan ut för både ryssar och ester. Nu stannade ockupationsmakten...

Ryssland väljer att ha ett högt tonläge. Uppenbart är att Ryssland tar i för hårt i sin kritik av sin granne. Det är på något sätt ockupationsmakten som talar återigen. Okänslig inför hur historien tolkas i grannlandet, både när det gäller slutet på andra världskriget och hur det låter när Ryssland i dag talar om att vidta kraftiga åtgärder. Vad det nu i praktiken kommer att innebära.

Det är inte läge att ta till brösttoner i nivå med halvt förtäckta krigshot. Inte för en statys skull. Inte ens för en historieskrivnings skull.

Kommentera »      (Antal kommentarer: 8)

Fredag 27 april 2007

Folkpartiet kanske har större problem än ett dataintrång

Domen har kommit mot de inblandade i det folkpartistiska dataintrånget i sap.net. Tre fällda, tre friade. Det känns på något sätt som att det blev ett bekvämt avstånd mellan folkpartiledningen och de som dömdes. SvD kommenterar saken med att det var en skön dom för näste partiledare, som i och med domen inte behöver dras in i diskussioner om vad som var känt på bredare front inom folkpartiets ledning. Nuvarande partisekreteraren drar i alla fall en suck av lättnad, om man får tro honom själv. Att en nämndeman ville fälla presschefen lär knappast skapa något större eko i efterdebatten.

Det är ju allmänt spekulerat om att dataintrånget var orsaken till att det inte gick så bra för folkpartiet i valet. Jag är skeptisk till att detta skulle vara den största orsaken. Politiska skandaler brukar inte smitta av sig på det viset på väljarkåren, bortsett från valstugereportaget och moderaterna i valet 2002.

En av de som fälldes var den förre Expressenreportern Niklas Svensson. Han är lättad. Och jag vet inte om det går någon nöd på honom. Han verkar ju ha fått snurr på sin frilansverksamhet. Det är dock en intressant fråga detta med vad journalister får göra och inte göra när de gräver efter nyheter. Varför är det ett större brott att läsa någons mejl än att ha en dold mikrofon och kamera eller exempelvis infiltrera ett parti under en valrörelse? Det senare hände ju också i valrörelsen 2006.

I övrigt har jag lite svårt att kommentera vad dagens dom egentligen betyder. När man avsätter sin partiledare inför öppen ridå så kanske man har tillräckligt mycket annat att tänka på än en gammal historia om en ungdomsförbundare som ville veta lite för mycket.

Kommentera »      (Antal kommentarer: 0)

Fredag 27 april 2007

Vänster vill ha mindre åt alla

Varför har vänstern en sådan förkärlek till att hårdbeskatta låg- och medelinkomsttagare? Okej, jag fattar att det är lätt att hävda att den som tjänar mycket ska betala mycket i skatt, men varför ska den som tjänar lite betala mycket i skatt?

Min enkla teori är att vänstern är beroende av att människor är beroende av bidrag. Då har man ett existensberättigande. Då skapar man sån osäkerhet om ekonomin hos vissa låginkomsttagare att det känns säkrare att betala mycket skatt och sedan få olika typer av bidrag.

Det kan i alla fall inte handla om att finansiera någon välfärd. Vad vinner man på att putta ett antal människor under normen för socialbidrag genom att beskatta dem? Om det inte är drömmen om vunna röster?

Jag har också lite svårt för själva grundtesen, att alla blir lyckligare om ingen har en inkomst som man kan leva gott på. Borde det inte bli bättre, rent generellt, om fler fick högre inkomster och själva kunde höja sin levnadsstandard? Jag förstår som sagt tanken att den som tjänar mycket också ska bidra mycket till den gemensamma välfärden. Men vad jag inte förstår är när det börjar låta som att det borde finnas ett tak på hur mycket man ska tjäna. Då känns det liksom inte som att man strävar efter bättre liv för många, utan som om man strävar efter ett sämre liv för alla.

Kommentera »      (Antal kommentarer: 1)

Torsdag 26 april 2007

Oförtjänt rykte för EU

Kolla här. Sverige har blivit allt mer EU-positivt. Och det helt oförtjänt. Eller rättare sagt, jag förstör inte riktigt varför. EU har ju varit bra hela tiden, men jag vet inte om jag kan påstå att det under senare tid funnits anledning för mediekonsumenter och andra att hoppa jämnfota över EU-bevakningens berättelser över allt fint som EU står för och gör.

Nåväl. Jag är nöjd.

Samtidigt ser det ut som om Reinfeldt och Sahlin är hyffsat eniga om huvuddragen i EU:s nya fördrag. Men jag måste ändå fråga mig, var hymn och flagga det viktigaste att vara emot i det redan existerande förslaget till ett nytt fördrag? Jag blir lite matt. EU har redan en flagga och en hymn, är det så mycket att yvas över? Är det verkligen, ursäkta, verkligen liktydigt med en superstat att ha en flagga?

Nåja. EU-frågorna har ju alltid präglats av symbolpolitik. Varför skulle det vara annorlunda nu?

Kommentera »      (Antal kommentarer: 0)

Tisdag 24 april 2007

Varför man inte ska ha dödsstraff

Titta här; Ett praktiskt exempel på varför man inte ska ha dödsstraff. En man frias efter 25 år i fängelse för ett brott han inte begått. DNA-teknik friade till slut mannen.

Kommentera »      (Antal kommentarer: 2)

Tisdag 24 april 2007

Så gav han upp

Har varit på tvådagarskonferens och inte haft möjligheten att kommentera Leijonborgs besked att han inte ställer upp för omval som fp-ledare.

Å andra sidan finns det kanske inte så mycket att säga längre...

Malmström står inte till förfogande, så det blir väl Björklund. Det är synd. Jag tror att Malmström hade kunnat bli ett mer socialliberalt alternativ.

Jag brukar hävda att partiledarval har sin egen logik. Det är inte särskilt uppenbart på vilka kriterier man blir partiledare, alla gånger. Men när man sitter i regeringsställning faller det sig kanske mer naturligt att man tittar på partiets ministerkrets. Man kan väl anta att man till dessa uppdrag valt de bästa man har, om man får uttrycka sig på det viset.

Det spekuleras nu vilken effekt bytet av partiledare i fp har på alliansen. Förhoppningsvis en förbättrande effekt, om nu ett mer socialtliberalt folkparti kan göra sitt jobb och få upp opinionssiffrorna.

Och Björklund, hur kul blir det? Jag är osäker. Mitt intryck av honom är inte att han är samtalets mästare, men å andra sidan gav inte heller Leijonborg ett sådant. Vi får väl se... Risken för alliansregeringen är förstås att en ny partiledare känner sig så osäker i sin roll att han eller hon inte vågar sätta ned foten i förhandlingar i frågor som kan uppfattas som känsliga inom folkpartiet. Det vore ju mycket olyckligt. Förhoppningsvis ska det inte behöva bli så om partiledaren redan sitter i regeringen.

Om man ändå ska säga något om Leijonborgs besked, så får man väl ändå säga att folkpartisterna är ovanligt grymma i sin partiledarhantering. Att tvinga bort en ledare genom omröstningar i distrikten, utan att Leijonborg själv fått beskedet om att det kokar i leden, ter sig en aningen kallsinnigt, alternativt fegt. Tråkigt för honom. Men till slut blev det förstås omöjligt att sitta kvar. Det går inte att ständigt få sitt ledarskap diskuterat i medierna utan att det gör partiledarjobbet helt omöjligt. Ungefär som när Alf Svenssons eventuella avgång ständigt blev föremål för offentliga spekulationer. Det håller liksom inte i längden...

Kommentera »      (Antal kommentarer: 0)

Söndag 22 april 2007

Vem är den där Bayrou?

I dag är det presidentval i Frankrike. Uppstickaren Bayrou ser inte ut att ta sig förbi socialisten Royal, men ingen kan väl vara riktigt säker.

Men vem är den där Bayrou? Jag önskar emellanåt att jag kunde franska. Bayrou är troligen värd en extra studie för en kristdemokrat.

Han leder nämligen partiet UDF, som en gång definierades som kristdemokratiskt. (Som vanligt finns inte detta med kristdemokrati med på den engelska versionen av Wikipedia, anglosaxer har som bekant lite svårt med denna kontinentala ideologiska rörelse, men begreppet finns med på den spanska, franska och tyska versionen.) Det var en sammanslagning av bland annat ett kristdemokratiskt och ett socialdemokratiskt parti, där det kristdemokratiska tänkandet kom att dominera. (I och för sig är det väl lite rörigt det där med franska partibildningar. Egentligen gick väl kristdemokraterna och socialdemokraterna först ihop till ett nytt parti, för att sedan tillsammans med ytterligare partier bilda UDF...)

För ett par år sedan gjordes ytterligare en omstrukturering av det franska partilandskapet och tanken var att UDF skulle finnas med i det enade högermittenparti som nu är Sarkozys UMP. Men Bayrou med flera var missnöjda och lät UDF vara kvar som parti. Men eftersom UMP gick med i den europeiska kristdemokratiska rörelsen var det inte politiskt möjligt för UDF att vara med där, varför man valde den liberala gruppen i europaparlamentet. (Något som också de baskiska kristdemokraterna gjort för att markera avstånd från spanska PP.)

I de flesta medier definieras Bayrou som borgerlig vänster, socialliberal eller liberal. I dagens SvD har dock reportern valt att kalla honom kristdemokrat. Förvirringen är total. Hur kristdemokratiskt är dagens UDF, frågar sig en desperat svensk kristdemokrat som hoppas på att de stolta kristdemokratiska traditionerna som Frankrike har ändå lever vidare.

Nåväl. Rolf Gustavsson ger inte klarhet i frågan i sin krönika om franska valet, men den är likväl intressant läsning.

Kommentera »      (Antal kommentarer: 1)

Söndag 22 april 2007

Dilemmat med biståndet till Ryssland

Det svenska biståndet till Ryssland har varit på tapeten under ett par dagar. Det sociala biståndet ska avvecklas de kommande två åren. DN rapporterar nu om situationen för barn med fysiska funktionshinder och utvecklingshandikapp.

Det känns onekligen som ett dilemma. Ska ett land med enorma naturtillgångar och snabb ekonomisk tillväxt vara föremål för biståndsinsatser? Det låter orimligt. Ändå känns det lika orimligt att lämna personer med stora behov utan möjlighet till stöd utifrån och samtidigt konstatera att Ryssland borde ha råd, men ändå avstår från att göra det som är rätt. De som drabbas i slutänden blir ju vanliga människor som inte får det stöd de borde få av en rysk stat som inte kommit särskilt långt i synen på exempelvis funktionshinder.

Så, frågan är vad resterande delar av utrikespolitiken gör för att påverka ryska staten när det gäller exempelvis funktionshinder, drogmissbruk och gatubarn? Talas det om sociala rättigheter i kontakterna mellan svenska och ryska myndigheter och utrikesförvaltningar? Om sådant som människosyn och värdegrund? Om det orimliga i att ryska organisationer söker stöd hos exempelvis svenska organisationer för att få möjlighet att rikta hjälp till utsatta grupper, när Ryssland borde ha resurserna att hantera det på egen hand?

Att överge Ryssland som biståndsland är rimligt på många sätt, men onekligen lika orimligt för de som fortfarande lider av sviterna från kommunismens omänsklighet.

Kommentera »      (Antal kommentarer: 2)

Lördag 21 april 2007

Ett abortförslag med två ben

Hägglund skriver i dag på DN Debatt om utländska kvinnor och abort. Frågan har som kanske är bekant varit en diskuterad fråga inom kristdemokratin sedan det blev känt att en proposition i frågan skulle komma från socialdepartementet. Nu är proppen på G.

Debattredaktören i sin rubrik och intress, liksom exempelvis TT, fokuserar på vad som står i artikeln om just de utländska kvinnorna. Vad de missar är att Hägglund också introducerar en bredare politik för att förebygga aborter. Det är utmärkt. Vilken annan regering har i Sverige haft någon som helst politik på det förebyggande området?

Man anar en strategi. Genom att kombinera förslaget om utländska kvinnors rätt till abort med en politik för förebyggande åtgärder, får alliansregeringen en helhetspolitik som annars inte hade varit möjlig. Jag har nämligen svårt att tänka mig att Hägglund vid något annat tillfälle hade kunnat få exempelvis folkpartiet med på en proposition enbart om det förebyggande arbetet. Att nu se till att få en betydligt bättre helhetspolitik är perfekt och borde leda till lite lägre tonläge i talkören som kritiserar förslaget. Hägglund skriver nu dessutom att även utländska kvinnor ska omfattas av det stöd som ges när en abort utförs, att aborten ska vara avgiftsbelagd och att samma regler som i dag gäller för landstingen ska fortsätta att gälla, det vill säga att det är sjukvården i respektive landsting som avgör om det finns kapacitet att utföra aborten.

För en tid sedan skrev jag en ledare i Kristdemokraten på temat. Kan läsas är av den intresserade.

Kommentera »      (Antal kommentarer: 2)

Lördag 21 april 2007

På blixtvisit i Östergötland

Har i dag varit och talat för kristdemokratiska östgötar på en folkhögskola utanför Mantorp. Ämnet var mediekontakter och gänget som slöt upp var på gott humör. Trevligt.

Kommentera »      (Antal kommentarer: 0)

Fredag 20 april 2007

Nu spårar folkpartiklarna ur

Nej, men nu är väl ändå folkpartiklarna galna? De nöjer sig inte med att vilja styra uttaget av föräldraledigheten. Nu vill de detaljstyra barnfamiljernas vardag. Förslaget att kvotera dagarna som föräldrar tar ut för vård av sjukt barn har av förståeliga skäl skapat debatt. Och allianskompisarna är tack och lov sura. PJ Anders Linder konstaterar mycket riktigt att det är något som inte står riktigt rätt till i fp.

Jag vet att man ska akta sig för personliga exempel. Men jag kan inte låta bli. Jag har två barn. Jag är man. Jag har aldrig (så vitt jag kan minnas) begärt att få ta ut en enda dag från försäkringskassan på grund av vab. Ändå har jag varit hemma för vård av sjukt barn mer än min fru, som när hon vabbar meddelar arbetsgivaren och vänder sig till försäkringskassan.

Anledningen att jag struntar i försäkringskassan är att jag nästan alltid har övertidstimmar att ta ut. Arbete på kvällar och helger utan rätt till övertidsersättning resulterar lätt i en liten bank med överblivna timmar. Jag kan lika gärna ta ut dem som att krångla med försäkringskassan. Och när allt kommer omkring, är det en hel del arbetsuppgifter som ingen annan med lätthet eller självklarhet kan göra åt mig, och då får jag istället jobba in ett par timmar på kvällen när barnen gått och lagt sig.

Jag gissar att jag inte är ensam. Man kanske ska be folkpartiet om ursäkt för att man inte beter sig statistiskt korrekt?

Lämna min och andras familjer i fred. Toppen att ni vill vara med och möjliggöra för föräldrar att ta hand om sina barn på ett rimligt sätt, men vi är rätt kapabla att själva avgöra hur det bäst går till i praktiken. Så där på natten när båda barnen drabbas av vinterkräksjukan. När beslutet måste fattas om vem som har bäst förutsättningar att stanna hemma just den dagen.

Även om några av oss bidrar till statistiken på ett ojämställt vis. Utan att för den delen vara ojämställda...

Kommentera »      (Antal kommentarer: 2)

Fredag 20 april 2007

När det talas om ansvar i Rosengård

Mohammed jobbar med ungdomar i Rosengård. Han intervjuades i torsdagens P1 morgon. Ett väldigt bra reportage. Mohammed säger något viktigt. Att man har ett ansvar för sitt eget liv. Att ta tag i de möjligheter som erbjuds.

Standardsvaren efter händelsen med barn och unga som kastade sten på brandkår och polis här om dagen blir annars lätt att fler insatser måste till. Det finns för lite att göra. Mohammed är av en annan åsikt. Det finns massor att göra. Och föräldrar och de unga själva har ett ansvar. Ett ansvar att inte låta möjligheterna gå dem förbi.

Varför talas det så sällan om ansvar? Det lär inte bli bättre för att ansvaret läggs över på "samhället" och därmed också ansvaret att göra det man själv kan för att förbättra sin vardag. Sitt liv. Att göra mer av det som redan görs lär knappast leda till färre stenar mot brandbilar från barn som själva hade kunnat gå till reportagets Drömmarnas hus eller fritidsgård för att nyttja de resurser samhället ställt till deras förfogande. Varför skulle de gå dit för att fritidsgården får resurser att ha öppet ett par timmar mer per vecka?

En händelse som ser ut som en tanke är att Mona Sahlin på torsdagskvällen ställde upp i sin första tevedebatt med sverigedemokraterna. Vad pratade sd-ledaren om? Jo, bland annat Rosengård.

Se där. Ännu ett ansvar som gick förlorat de där kvällarna i Rosengård. Nämligen det att inte hjälpa de främlingsfientliga på traven...

Kommentera »      (Antal kommentarer: 0)

Fredag 20 april 2007

Är människan perfekt?

Det pågår en uppmärksammad rättegång i Eksjö tingsrätt. Personer från en kvinnojour och en rektor står åtalade för att ha hjälpt en kvinna att gömma sig och sina två söner från pappan, som tilldömts vårdnaden om barnen. Kvinnojouren trodde på kvinnans berättelse att fadern förgripit sig på barnen. Det gjorde inte rättsväsendet.

Jag kan inte uttala mig om anklagelserna om övergrepp. Däremot tycker jag att rättegången aktualiserar en principiell fråga; Kan kvinnor och barn ljuga om övergrepp? Ska man alltid tro den som anklagar?

Grundinställningen är solklar. Varje anmälan, varje misstanke, varje berättelse måste tas på allvar. Utredas och gås till botten med. Dock. Varför är det så omöjligt att tänka sig att någon berättar något, hur hemskt det än är, som inte är sant?

Varför verkar det vara så många som förutsätter att en som berättar om övergrepp saknar mänskliga brister? Personen kanske är psykiskt sjuk? Kanske är personen känslomässigt pressad på ett sätt som suddar ut gränserna för vad som är verklighet och fantasi? Kanske pressad så att man suddar ut gränserna för sant och falskt? Varför är det omöjligt att tänka sig en person som helt enkelt saknar moral och är beredd att använda den bristen för att uppnå personliga intressen?

Det är något som inte stämmer när man förutsätter att allt är sant. Att alla talar sanning. Att ingen begår några fel. Bara berättelsen är tillräckligt allvarlig.

Som ett resultat av en ideologisk övertygelse som romantiserar en sida och demoniserar en annan har en pappa missat sex år av sina barns uppväxt. Antagligen betydligt mer än så.

Är det ändå inte mest rimligt att det är domstolen som ska avgöra när ett sådant straff ska utmätas?

Kommentera »      (Antal kommentarer: 12)

Torsdag 19 april 2007

Dömda journalister

Så kommer det rapporter om dömda journalister på Kuba.

Kommentera »      (Antal kommentarer: 0)

Onsdag 18 april 2007

Vitral läggs ned

Via Per Ericsons blogg ser jag att en av Kubas fristående tidningar, Vitral, tvingas lägga ned. Studiecentret i Pinar del Rio och dess ledare Dagoberto Valdes är något av de coolaste som finns. Att höra Valdes formulera varför och hur de arbetar för mänskliga rättigheter kan få vem som helst att gå i spinn.

Vitral har kanske inte varit min favoritläsning, men så har jag lite svårt för kulturtidskrifter, men i alla fall. Med tanke på under vilka förhållanden den har producerats har den varit väl värd att gås igenom.

Och alla som hävdar att det fria ordet är fritt på Kuba kan ju fundera över varför Valdes inte får köpa en tryckpress, trots att han har pengar. Pengar brukar nämligen vara Castrokramarnas ursäkt för att det bara finns kommunistiska tidningar att tillgå på ön, bortsett då från Vitrals fotokopierade upplagor. Som nu alltså försvinner, eftersom de inte får köpa papper och grejer till kopieringsmaskinerna.

Nåväl. Att tidningen över huvud taget har kommit ut har varit ett under så länge det varade. Hade det varit någon annan som försökt göra samma sak än en institution inom katolska kyrkan hade situationen varit en helt annan. Men nu är det alltså stopp. Antagligen ett led i regimens strategi sedan en tid tillbaka att öka trycket mot all ickekommunistisk verksamhet i landet.

Kommentera »      (Antal kommentarer: 0)

Tisdag 17 april 2007

Inga sprutbyten för mig

Alliansen är splittrad i frågan om sprutbytesprogram för narkomaner, i syfte att hindra hivsmitta. Ja, kristdemokraterna är till och med splittrade internt. På riksplanet är partiet emot, medan det finns distrikt som är för och gärna inför program i det egna landstinget.

Frågan är inte lätt. Sprutbyten kan hindra smittspridning.

Å andra sidan ska man verkligen underlätta livet som sprutnarkoman? Alla före detta missbrukare som jag känner eller talat med är eniga. Man ska göra det så svårt och jobbigt som möjligt att vara drogberoende. Varje smidig detalj i missbruket ska bort, och definitivt inte skapas.

Jag lutar mig på deras livserfarenhet. Sprutbyten är ingen bra idé.

Kommentera »      (Antal kommentarer: 2)

Måndag 16 april 2007

SVT fälldes för Castrokväll

Det blir visst mycket Kuba på raken här. Men granskningsnämnden har nu fällt SVT:s temakväll om Castro som sändes i december förra året.

SVT säger nu att kvällen var ett misstag. Kanske skulle någon där på teve fundera över varför misstaget inträffade. Skulle säkert vara en insiktsfull självbetraktelse...

Tidigare inlägg från denna blogg i ämnet kan läsas här, här, här, och här.

Kommentera »      (Antal kommentarer: 2)

Måndag 16 april 2007

Fler som skrivit under

Får ytterligare meddelande från Kuba om vilka som skrivit under deklarationen för att demonstrera oppositionens enighet. Som det ser ut nu ser listan ut som följer:

Oswaldo José Payá Sardinas - initiativtagare och ledare för Kubas kristdemokrater och Varelaprojektet

Oscar Espinosa Chepe - frigiven politisk fånge och ekonom

Miriam Leyva - En av ledarna för Damerna i vitt

Vladimiro Roca Antunez - socialdemokratisk ledare

Laura Pollan - hustru till den politiske fången Hevctor Maceda

Julia Cecila Delgado - liberal ledare

Hector Palacios Ruiz - liberal ledare och frigiven politisk fånge

Eizardo Sanchez Santacruz - människorättsaktivist

Marta Beatriz Roque Cabello - frigiven politisk fånge och initiativtagare till Asamblea National

Guillermo Farinas - oberoende journalist

Julia Nunez - hustru till Adolfo Fernandez Sains

Berta Soler - hustru till Angel Moya

Antonio Augusto Villareal - kristdemokratisk politisk fånge

Rene Gomez Manzano - oberoende journalist och tidigare politisk fånge

Ernesto Martini Fonseca - kristdemokrat och ledare inom Todos Unidos och Varelaprojektet

Kommentera »      (Antal kommentarer: 0)

Söndag 15 april 2007

Scandic får det hett om öronen

Det pågår ett mindre uppror sedan Scandic bestämt sig för att lägga ned traditionen med biblar på hotellrummen. Skytte går till storms och tycker att Scandic ska bojkottas för att de låter sig gå i de organiserade ateisternas ledband. Förutom att han tycker att Humanisterna med flera är känsliga i överkant.

Läser själv med intresse Jonas Thentes blogg. Han är litteraturredaktör på DN, men har tydligen jobbat på hotell. Så här skriver han på sin blogg, med anledning av Scandics bibelbojkott:

"Jag tror inte att Bibeln omvänder någon till papismen, men jag tror att de humanistiska upplysningstankarnas rationalitet är ett sedan länge passerat stadium för en hotellgäst som vill sluta sitt liv.

Så, nej jag jublar inte med den där ”humanisten”. Han befinner sig alldeles för långt borta från de tysta hotellrum där handskrivna lappar med vänliga hälsningar sitter på dörren till badrummet och där spökena äntligen har fått ro."

Någon kanske också la märke till debattartikeln i Expressen här om dagen där ordföranden i Svenska humanistiska förbundet, Anders Björnsson, oroade sig över att Humanisterna lånade ett begrepp som Björnsson uppenbarligen inte tycker har så mycket med just Humanisterna att göra. Kul.

Det blir ju riktig kulturdebatt minsann.

Kommentera »      (Antal kommentarer: 6)

Söndag 15 april 2007

Kubas demokrater lite mer enade

I dag har de mest namnkunniga inom kubansk opposition enats kring en deklaration. (Enligt mig också den kloka delen av kubansk opposition...) Det kan kanske tyckas trivialt, men detta med enighet inom oppositionen hör inte till vanligheterna och det har under lång tid funnits en yttre press på oppositionen att demonstrera enighet. Initiativet kommer från kristdemokraten Oswaldo Payá, som också var den som tog initiativ till grupperingen Todos Unidos för ett antal år sedan, den grupp som sedan blev en nyckel i att få snurr på Payás Varelaprojekt. Nåväl.

Nedan följer en engelsk översättning av dagens initiativ, samt de som jag känner till hittills ställt sig bakom.

Payá fick för ett par år sedan europaparlamentets Sacharovpris. Förra året gick det till de kubanska Damerna i vitt, en grupp kvinnor som protesterar mot att deras män och söner är politiska fångar på diktaturens Kuba. Bland dagens undertecknare finns Damerna i vitt representerade, liksom socialdemokraterna, liberalerna och människorättsaktivisten Elizardo Sanchez.

"The following text for distribution is a document that demonstrates the real unity of the opposition, its maturity, and its sense of patriotism and responsibility that all of us should support. This takes apart any speculation regarding the disunity that serves as a pretext for many to discourage solidarity and support for the Cuban opposition and the people of Cuba, which as the document states, “have a right to all their rights.” All nations and governments, as well as citizens and organizations, should attend to and respond to this call for solidarity. We call on all Cuban associations and citizens inside and outside Cuba to support this call and make it theirs, because this declaration of unity is for all Cubans, and is a sign of organic unity which is so important for the Cuban nation in its aspirations for democracy, freedom, reconciliation, and sovereignty. 

Message to the People of Cuba and to the Peoples of the world

We Cubans who individually or as a part of peaceful groups defend and promote Human Rights, reconciliation and peaceful changes towards the democracy, want to proclaim our unity for freedom.

We know that the people of Cuba and all those who in the world support democracy for Cuba, wish, with good will, that all of the peaceful democratic Cuban opposition be united, since this unity is a necessity in order to advance the changes that the people want and need. Our unity must symbolize the goals of peace, justice, reconciliation and freedom that we want to reach.

The unity for freedom exists between us, but it does not necessarily express itself in a pact, or in the formation of an alliance structured into a monolithic block. Those of us who incorporate the peaceful democratic position will work responsibly toward the formation of a unitary block, if the circumstances deem that this step is necessary and the most suitable for achieving the changes towards democracy in Cuba, which is our objective and reason for being part of the Cuban opposition.

With this message we want to confirm the unity between us, a unity that stems from the alternative that we have taken towards the freedom of Cuba and that is expressed:

1.  In our common objectives: to achieve the respect of all Human Rights for all Cubans and democracy, reconciliation, social justice, freedom and sovereignty for our people.

 2.  In our demand for the immediate and unconditional liberation of all those imprisoned unjustly for defending, promoting or peacefully exercising universally recognized Human Rights.

3.  In using and promoting peaceful means to achieve these objectives among all Cubans.

 4.  In human solidarity, cooperation and respect for the diversity of initiatives, positions, working styles and projects within a frame of pluralism that allows for the participation of all citizens.

United in solidarity with these principles, we proclaim:

-  That achieving changes in our society is a task corresponding to Cubans and only Cubans, to define and decide freely and democratically the future of Cuba, as an independent and sovereign country, without foreign interventions.

-  That the solidarity of the peoples and governments of the world with the respect for Human Rights and with democratic changes in Cuba, would be the real demonstration of respect and support for the self-determination and sovereignty of the Cuban people.

-  That we do not accept that the recognition and respect for the rights of Cubans, in law and in practice, be conditional to the international situation, or to the state of relations of Cuba with other states, or to arrangements or agreements with other governments.

-  That our radical demand for respect for Human Rights and democratic changes, motivates and supports itself solely on the fact that Cubans have a right to all the rights of all human beings."

Oswaldo Payá Sardiñas

Miriam Leyva

Oscar Espinosa Chepe

Vladimiro Roca

Elizardo Sanchez

Hector Palacios Ruiz

Laura Pollan

Kommentera »      (Antal kommentarer: 0)

Lördag 14 april 2007

Folkpartiet imponerar inte

Noterar att Lars Leijonborg inte har det så lätt. Flera distrikt ifrågasätter att han ska fortsätta som partiledare.

Som icke varandes liberal kanske man inte ska ha några synpunkter om saken. Jag är dock inte särskilt imponerad av folkpartiets politiska utveckling de senaste åren. Å andra sidan är jag väl tveksam till att det skulle bli bättre med Björklund. Cecilia Malmström skulle säkert däremot leda till en uppstramning av det liberala i folkpartiet liberalerna. Vilket märkligt nog behövs...

Kommentera »      (Antal kommentarer: 0)

Lördag 14 april 2007

Mac bäst i test

I och med mitt nya uppdrag kommer mitt macanvändande så småningom att minska kraftigt. Jag fick kanslichefen för kristdemokraterna i Stockholms stadshus att fråga IT-avdelningen om det inte gick att ha en mac på nätverket. Men nejdå, det satte stadens upphandlingar stopp för.

Min macådra har dock fått flera positiva impulser den senaste veckan. Av de människor som använde det trådlösa nätverket i hotellobbyn på mitt hotell den senaste veckan, var en majoritet macanvändare. Kändes lite märkligt, men trevligt.

I dag publiceras dessutom ett test av bärbara datorer. Apple kom självklart bäst ut...

Kommentera »      (Antal kommentarer: 0)

Lördag 14 april 2007

Tillbaka i Sverige

Är nu tillbaka i Sverige, men har tagit ett par dagar hos mina föräldrar i Kalmar tillsammans med barnen.

Kommentera »      (Antal kommentarer: 0)

Torsdag 5 april 2007

Svårt med det kristna

På Brännpunkt debatteras attityden till kristendomen. Mycket bra. I något program på P1 talades det i går om att det fanns "gammeldags" inslag i 12-stegsprogrammet. Ni vet det där som håller missbrukare borta från drogerna. Det gammeldags var att det talas om andlighet och Gud bland 12-stegarna.

Jo, och att det funkar ändå reflekterade inte reportern över...

Har också konstaterat att SVT:s livsåskådningsredaktion numera bestämt sig för att det inte ska gullas med de andliga behoven. Allt som har med religion ska ifrågasättas och granskas i Uppdrag granskning-stil. Intressant tanke. Om det nu inte hade gjorts så dåligt att jag inte ens orkar titta på programmen efter att ha sett trailern.

Ett av programmen ägnades åt att berätta att kristendomen måste be om ursäkt för alla oförätter genom historien. De verkade ha missat några av de faktiskt existerande ursäkterna. Framför allt verkade de ha missat att reflektera över om de över huvud taget hade fått göra sitt program i en anda av demokrati, öppenhet och respekt, om det INTE varit för kristendomen. Men redaktionen kanske har missat att demokrati, uttrandefirhet, avskaffandet av slaveriet med mera skett i en kristen kulturkrets. Ja, kanske har de även missat att den sekulära humanismen knappast hade existerat utan den kristna humanismen...

Kritik är en sak. Enfald en annan...

Kommentera »      (Antal kommentarer: 4)

Torsdag 5 april 2007

Åker bort

Imorgon bitti åker jag bort en vecka. Utan familjen. Trist.

Åkningen kan dock innebära en viss tystnad på bloggen. En del vill veta sånt i förväg, har jag förstått. Så nu är det meddelat...

Kommentera »      (Antal kommentarer: 0)

Torsdag 5 april 2007

Varför är det konfiskatoriskt?

Fastighetsskatten blev en riktig snackis. Alla är uppenbarligen inte nöjda. Argast tycker jag att Villaägarna, alltså organisationen, låter. De är arga på att reavinstskatten höjs och kallar höjningen konfiskatorisk. Hörde ordföranden i radion i går, då han krävde ett tak på skatten, eftersom skatten kom upp i fantasisummor när hus som köptes för 40 år sedan ska säljas.

Det är något jag inte riktigt förstår när det gäller det här med att det skulle vara konfiskatoriskt. Okej, att betala 30 procent i skatt på lönen, är det konfiskatoriskt? Det är väl ingen dålig idé att denna typ av inkomst har ungefär samma skattesats som andra inkomster? Varför blir det mer konfiskatoriskt än andra skatter? Det är ju trots allt en vinst man gör.

Någon kanske kan lägga ut texten i ärendet?

Kommentera »      (Antal kommentarer: 0)

Tisdag 3 april 2007

Socialdemokraternas teknokratiska syn på boendet

Tjoho! Fastighetsskatten ryker. Och tidigare än jag hade tippat. Redan nästa år ska den avskaffas och ersättas med en kommunal avgift.

Detta blir temat för denna veckas ledare i Kristdemokraten. Bland annat kan man konstatera att socialdemokraternas Pär Nuder var tydlig i sin kritik. Pensionärer kommer att bo kvar för länge i sina hus. Det säger ganska mycket om socialdemokraternas teknokratiska perspektiv på politiken. Äldre behöver inte bo i sina hus och ska därför tvingas bort. Det är i och för sig hedervärt att Nuder så tydligt erkänner de hittillsvarande konsekvenserna av sin politik, samtidigt som det tydliggör att det inte alls enbart handlar om en reform som gynnar höginkomsttagarna.

Jag gissar att ett antal medier nu kommer att leta upp direktörerna som tjänar mest på reformen. Själv ska jag tänka på alla de låginkomsttagare som vill bo kvar i sina ärvda hus i attraktiva lägen och som lever på existensminimum för att klara av fastighetsskatten.

Kommentera »      (Antal kommentarer: 0)

Tisdag 3 april 2007

Ryker fastighetsskatten nu?

Här om dagen rök förmögenhetsskatten. Är det nu dags för fastighetsskatten? Och i så fall, inom vilken tidsperiod?

Alliansen kom ju överens i somras om hur det skulle gå till. Sen avvek det ena efter det andra partiet från överenskommelsen, då de uppenbarligen inte riktigt ville stå för den. Det parti som stod fast var kristdemokraterna, vars förslag i praktiken var det som övriga partier anslutit sig till.

Om ett par timmar vet vi mer. Spännande...

Det vore i så fall en välgärning. Om det någon gång är läge att tala om en omoralisk skatt, så handlar det om fastighetsskatten...

Kommentera »      (Antal kommentarer: 0)

Måndag 2 april 2007

Polisen utreder Hells Angels och Kapp Ahl

Kommenterade ju tidigare i dag Kapp Ahls relationer till Hells Angels. Nu ska dessa utredas av polisen. Vilket naturligtvis är kanon. Även om jag fortfarande inte förstår hur Kapp Ahl frivilligt vill slåss för rätten att få sina kläder ihopkopplade med Hells Angels...

Kommentera »      (Antal kommentarer: 5)

Måndag 2 april 2007

Dags för centerpartister att byta parti

Jo, det här med liberaliseringen av centern går ju allt längre. Helt obegripligt för mig, men så går det kanske när ett parti utan ideologi tycker att man behöver en. Man tar en som verkar harmlös. Först var det ekohumanismen, som snabbt dog, och nu är det alltså sedan en tid tillbaka socialliberalismen som gäller.

I själva verket verkar det ju ganska ofta vara allt annat än socialliberal. Men i alla fall...

Hur som helst så tänker jag på alla centerpartister jag mött under åren som inte bor innanför Stockholms tullar eller sitter i centerns partistyrelse. Hur många känner igen sig? Svårt att begripa att det skulle vara särskilt många, men att kritiken uteblir mot partiledningen är väl förståeligt så länge den levererar i form av valresultat.

Frågan är dock om det snart inte är dags för kristdemokrater runt om i landet att göra en drive och fråga runt bland centerpartisterna om det inte är dags att byta parti?

År 2000 ombads jag av centerns tidning att skriva en kommentar om partiets förslag till nytt partiprogram. Antar att den inte ligger ute någonstans på nätet, så varför inte passa på att publicera den här och nu? Here it comes:

"För mina vänner som är centerpartister brukar jag hävda att ”centerpartister till 90 procent är kristdemokrater, men kristdemokrater bara till tio procent är centerpartister”. Alltid är det någon som går i taket och genast börjar försvara sin särart. Påståendet är naturligtvis ett skämt, men också allvarligt menat. Vad är det egentligen som ger ett parti dess existensberättigande?

I en västerländsk demokrati kommer du alltid att ha olika partier, men partier som sinsemellan är ganska lika. Kristdemokrater och liberaler kan ha en gemensam syn på biståndet. Vänsterpartister och liberaler kan ha samma syn på flyktingpolitiken och centern och miljöpartiet samma syn på miljöpolitiken. Även om det finns små skillnader kan ingen anklaga mig för att fara med osanning om jag på varje sakpolitiskt område generaliserar och hävdar att två eller fler av de svenska politiska partierna delar ungefär samma syn.

Existensberättigandet för vart och ett av partierna ligger inte i att de har en uppsättning unika åsikter och världsåskådningar, utan i det faktum att de har en unik kombination av frågor och ställningstaganden som i sin helhet skiljer sig från de övrigas.

När jag lägger ifrån mig centerpartiets programkommittés stämmoskrift år 2000 slås jag av mitt eget lilla skämt. Vad är det egentligen som gör centern unikt i svensk politik? Sanningen är att jag inte är så säker på vad svaret är. Vilket i princip skulle innebära att jag indirekt påstod att centern är onödigt. Ett hårt slag för någon som alltid sagt att centern nog ändå var alternativet om nu kristdemokraterna inte hade existerat.

Vad var det som en gång gjorde centern till ett stort parti? Min gissning, förhoppningsvis kvalificerad, är att det var gott ledarskap i kombination med att centern var ett utpräglat realpolitiskt ”lagomparti” som stod som någon typ av garant för att gamla kulturvärden inte glömdes bort mitt i moderniseringsvåg och radikalitet.

Men att vara ett idéparti tror jag inte att många har förknippat centerns själ med. Snarare med bondförnuft och två fötter djupt rotade i myllan. Så, är det konceptet som inte höll i längden eller är det centern som glömt varifrån man kom?

Grunden till mitt centerskämt är mina många timmar som skolpresentatör. I gymnasieskolornas auladebatter och klassrumspressar fick jag allt som oftast höra CUF:arnas utläggningar om ekohumanismen. (Intressant nog en term som inte förekommer en enda gång i programkommitténs stämmoskrift.) I försöken att slå fast att centern faktiskt hade en ideologi, om än inte så gammal, fick eleverna i stort sett den kristdemokratiska förvaltarskapstanken presenterad för sig. Fast under ett annat namn och utan de många andra delarna av det kristdemokratiska tankegodset som faktiskt gör det till mer av heltäckande filosofi än ideologi.

När jag nu läser stämmorapporten blir jag inte mycket klokare. Vart vill centern egentligen komma? Vad är det som är de bärande tankarna i centerrörelsen i en tid då industrialiseringen är över och informationssamhället tagit vid?

Tråkigt nog tycker jag mig inte få några svar. Vad av det jag läst skulle få mig att bli centerpartist framför valet att bli kristdemokrat eller liberal? Faktum är att jag inte ens riktigt förstår vilken människosyn som centerpartiet genom sin programkommitté säger sig vilja ha i framtiden. Visserligen är det människan som ska vara utgångspunkten för centerpartistisk politik, men vilken politisk rörelse skulle våga säga något annat?

För mig verkar det som att det helt enkelt är svårt att hitta vägen mellan en individualism som man använder som term men avvisar genom att ständigt återkomma till att individen är beroende av sitt sociala sammanhang, och det avståndstagande från kollektivismen som bland annat gör centern till ett icke-socialistiskt parti.

Så hur är det nu centerpartister? Är människan sig själv nog eller är hon beroende av andra? Fungerar det att hävda att varje individ ska ha möjlighet att förverkliga sina individuella livsprojekt samtidigt som man hävdar beroendet av andra? Bygger samhället på individer, på familjebildningar, på sociala grupper eller på större kollektiv än så?

Samma förvirring (ursäkta uttrycket) kunde man finna hos moderaterna på 60- och 70-talen. De gick från att betona familjen och de små gemenskaperna till att betona individen. Övergången såg ungefär likadan ut som i centerns programkommittés stämmoskrift. En inledande formulering om att individen hämtar sin trygghet och mening i relationen med andra, varpå man snabbt går över till att i fortsättningen mest tala om individen och hans livsprojekt. Bortsett från några svepande ordalag om samhörighet när det obligatoriska talet om solidaritet ska avhandlas.

Kanske är det en bra spegling av dilemmat. Man kan knappast vara bättre individualister än liberalerna. Att försöka muta in de små naturliga gemenskaperna så som familjen från kristdemokratin är kanske inte heller gjort i en handvändning. Å andra sidan är det ganska mycket av fortsättningen i politiken som beror på vilka grundvärden man börjar med. I vilken ideologisk riktning man än går, blir ändå centern aldrig mer liberaler än liberalerna eller mer kristdemokrater än kådisarna.

Nu är jag medveten om att programkommitténs rapport inte är något annat än just en rapport. Men betänkt detta; Om man en tredjedel in i en text inte har läst något annat än en beskrivning av nuläget, känns det då inte nära till hands att få känslan av att någon försöker ursäkta sig för vad han kommer skriva härnäst? Att vara långsiktig och principiell är trots allt inte liktydigt med att rada upp de mest aktuella politiska områdena som råkar vara på tapeten just i år och sedan staka ut en politisk färdriktning med hjälp av detta. Vad hände med synen på familjen? Vilken relation har människan till kulturen? Hur ser centern på sociala strukturer i ett samhälle? Vad är det grundläggande politiska kittet som håller ihop politikens röda trådar?

Som för att gripa efter ett halmstrå tänker jag decentralisering. I dag finns det ju verkligen inget annat parti som håller fast vid decentraliseringen förutom centern. Ändå blir jag inte helt övertygad. Rätta mig om jag har fel, men visst har det hänt någonting med centerns version av decentralisering på vägen?

Jag skulle kunna svära på att vad programkommittén nu talar om istället handlar om subsidiaritet. Om än i något luddigare termer än det kristdemokratiska originalet. För i rapportens text finns trots allt ett påstående om att makten principiellt ligger i de lägsta nivåernas händer (om än odefinierat huruvida detta innebär individ, familj eller kommun) men att denna makt av effektivitetsskäl eller andra skäl mycket väl kan lämnas över till en högre nivå i makthierarkin. Inte nog med att det ska bildas regioner. Makt ska också skänkas något så odecentraliserat som EU.

Vilken självgod fan tänker så varje rättrogen centerpartist. En tanke som är helt på sin plats. Jag har faktiskt inte någonting emot ett ideologiskt centerparti. Om det bara gav mig intrycket av att jag faktiskt förstod vad denna gick ut på. Vad är det egentligen som ska skilja centern idémässigt från liberaler, kristdemokrater och miljöpartister? För att klara av att vara ett ideologiskt alternativ krävs det mer av djupsinnigheter än att konstatera att människan ska vara i centrum för all centerpolitik. Det tråkiga är att det bestående intrycket trots min motvilja att hamna just där är att centern vurmar extremt mycket för landsbygdens villkor och ställer det i motsättning till storstädernas expansion och resursslukeri.

I annat fall är det detta som är alternativet till en urvattnad och splittrad idévision. Att vara landsortens ambassadör. Landsbygdens försvarare och uttolkare. I kombination med att hitta tillbaka till realpolitiken och lagomandan. Sverige behöver inte ännu ett liberalt parti. Vi har redan ett för mycket. (Och det säger jag i relation till att det finns två….) För den som känner sig som en kristdemokrat med insikten om värdegrundens betydelse för samhällsutvecklingen och de små gemenskapernas särställning finns det redan ett alternativ. För den som längtar tillbaka till 70-talets välfärdsstatsromantik finns det två vänsterpartier, båda mer eller mindre konservativa. För den som vill vara miljöradikal och endast detta finns redan miljöpartiet. Skattesänkardrömmaren har sitt högerparti.

Vad ska vi egentligen med centerpartiet till?

Henrik Gustafsson

Chefredaktör

Tidningen Kristdemokraten"

Kommentera »      (Antal kommentarer: 2)

Måndag 2 april 2007

Skapar abortmotståndare där det förut inte fanns några

Utländska kvinnor ska som bekant få rätt att genomgå abort i Sverige. Ingen har ännu sett det konkreta förslaget från regeringen, men hittills är signalerna att ingreppets kostnader ska täckas av den utländska kvinnan, precis som alla andra sjukhusbesök som görs i Sverige av utländska medborgare.

Jag har tidigare beskrivit hur grupper i Sverige gärna vill att det ska vara gratis, och att det inte ligger långt borta för vissa att tycka att Sverige borde öppna informationskontor i exempelvis Polen och kanske också betala resan för de som vill genomgå en abort.

Centerkvinnorna säger nu att regeringen borde ta det första steget och göra det gratis för utländska kvinnor att genomgå en abort. Jag kan inte riktigt hjälpa att attityden från vissa håll när det gäller abortfrågan nog faktiskt skapar abortmotståndare där det förut inte fanns några.

Exempelvis hos de människor som tycker att det blir lite obehagligt när någon argumenterar som om aborträtten var det viktigaste på jorden och att det ligger ett egenvärde i att det utförs aborter, gärna så många som möjligt. Människor som tidigare tyckt att abort är ett nödvändigt ont, men som nu drar öronen åt sig.

Det kanske inte är vad dessa förespråkare menar. Men det är så det låter...

Kommentera »      (Antal kommentarer: 0)

Måndag 2 april 2007

Hells Angelsgrejerna finns bakom Bamsetröjorna

Tycker att det är rätt så intressant hur man beskriver Kapp Ahl och protesterna från Hells Angels mot några av klädföretagets produkter. All media som jag sett beskriver det som att Kapp Ahl "böjer sig" eller "ger vika för" Hells Angels. Jag förstår att medierna tycker att det är lite spännande att beskriva det så att vanligt folk kan fantisera om de råa och brutala metoder som butikspersonalen blev utsatt för.

Nu vet jag inte om de blev det eller inte. Hoppas inte det. Men det kan ju finnas en helt annan och odramatisk anledning till att kläderna plockades bort. Nämligen att företaget inte tycker att det låter så bra om personalen kan säja "jo, de Hells Angelsinspirerade finns just bakom tröjorna med Bamse".

Å andra sidan finns tydligen produkterna kvar i många butiker. Så man kanske ska misstänka hot om våld och samtidigt fråga sig hur det står till på Kapp Ahls huvudkontor...

Kommentera »      (Antal kommentarer: 0)

September 2007 »
Augusti 2007 »
Juli 2007 »
Juni 2007 »
Maj 2007 »
April 2007 »
Mars 2007 »
Februari 2007 »
Januari 2007 »
December 2006 »
November 2006 »
Oktober 2006 »
September 2006 »
Augusti 2006 »
Juli 2006 »
Juni 2006 »
Maj 2006 »
April 2006 »
Mars 2006 »
Februari 2006 »
Januari 2006 »
December 2005 »
November 2005 »
Oktober 2005 »
September 2005 »