Tisdag 31 juli 2007

Bra med en moské i Stockholms förorter

En förening har ansökt om bygglov för att bygga en moské i Skärholmen, en av Stockholms förorter. I går hade lokalradion ett inslag om att de lokala allianspolitikerna är fundersamma över om det är en bra idé, och vill titta vidare på integrationsaspekterna.

Jag fattar faktiskt ingenting. Varför skulle en moské på något annat sätt än andra byggnader eller föreningar hindra integrationen? I vilka andra sammanhang skulle en politiker tänka i samma banor? När det ska byggas ett Folkets hus? En missionskyrka?

I själva verket borde det ju vara precis tvärtom. När religioner och församlingar institutionaliserar sig finns det någon att tala med. Någon att ha en dialog med. De blir synliga mot omvärlden och förhoppningsvis också en del av det lokala samhället. Officiellt, öppet och tydligt. Jättebra.

För vem har lokalpolitikerna annars tänkt att tala med om de tycker att hedersrelaterat våld är ett problem? Eller könsstympning? Eller om invandrarkulturernas bidrag till det svenska kulturlivet och det lokala samhällslivet? Om förutsättningarna för integration?

Att tro att människor avstår från att organisera sig för att man säger nej till en synlig moskébyggnad är att tro för mycket.

Om invändningarna mot moskébygget skulle vara något mer mystiskt, till exempel att bygget finansieras av märkliga och extrema grupper som kommer att få inflytande över församlingslivet, ja, så säg det då. Då blir debatten tydlig.

Men att säga nej för att man oroar sig för integrationen, det är rätt märkligt...

Kommentera »      (Antal kommentarer: 1)

Tisdag 31 juli 2007

Debatt om kubanska diktaturen - utanför Kuba

Det är 54 år sedan som ett antal revolutionärer på Kuba anföll en militär anläggning i Moncada. Detta talas det naturligtvis om varje år från den kubanska diktaturens sida.

Som ett svar på den regerande broder Raúl Castros tal på årsdagen gjorde de kubanska kristdemokraternas ledare Oswaldo Payá och hans medarbetare Minervo Chil Siret ett uttalande och påminde regimen om att det är dags att släppa de politiska fångarna och utlysa fria val. Detta efter att Castro orerat om vilka eventuella misstag som hade kunnat undvikas under revolutionen. (BBC:s artikel om saken kan läsas här. )

Som vanligt är debatten om den kubanska diktaturen något som får pågå utanför ön.

Kommentera »      (Antal kommentarer: 0)

Måndag 30 juli 2007

Att lugna ned sig med en öl i baren

Nu drar Pride igång. Brukar vara där varje år. Hade tänkt hoppa över det denna gång, men har fått det tveksamt behadliga nöjet att representera kristdemokraterna på en debatt om äktenskapslagstiftningen. Det sker på söndag.

Pride orsakar alltid en massa ståhej. Och debatter. I dag har förre RFSL-ordföranden Anders Selin ett inlägg i DN där han protesterar mot att Glenn Hysén invigningstalar. Orsaken är att Hysén för ett antal år sedan slog ned en man som tog honom mellan benen på en offentlig toalett. Hysén har bland annat sagt att personen i fråga måste vara sjuk i huvudet, som tafsade honom på de privata delarna utan att först fråga.

Nu framgår det i och för sig inte av Hyséns uttalanden om han tycker att killen var sjuk i huvudet som tyckte att Hysén var attraktiv och inbjudande. Men de flesta har tolkat uttalandet som att det är sjukt att tafsa på någon oinbjuden på en offentlig toalett.

Det giller inte Anders Selin. Han skriver bland annat:

"Varför är en man 'sjuk i huvudet' när han gör närmanden mot en annan man, må så vara att det är på en offentlig toalett? Och är det bara när män tafsar på män som det är sjukt? Om en kvinna tafsar på en man, vad säger Hysén då?"

Och så får Hysén veta att han är en del av de attityder som leder till att homosexuella mördas. Bland annat.

Är inte debatten absurd? Jag gissar att en kvinna som tafsat på Hysén inte fått sig en snyting, men de flesta män (oaktat vad en del feminister verkar tro) har en inbyggd spärr mot att slå kvinnor. Så jag vet inte om Hysén förtjänar kritik för att han (hypotetiskt) inte skulle slå ned en kvinna som närmar sig på en offentlig toalett.

Däremot så kanske det inte är orimligt att många män känner ett visst obehag även när kvinnor berör dem oinbjudna. Exempelvis män som lever med en partner och vill att deras privata delar ska vara exklusiv vara för denne.

Man kan också anta att det är otaliga kvinnor som efter en hand i skrevet eller på bröstet både viftat till killen och efteråt tagit en öl i baren för att lugna ned sig.

Det är naturligtvis inte okej att slå ned någon, vare sig man är kvinna eller man. Det är inte heller, faktiskt, okej vare sig för kvinnor eller män att stolpa fram till en person som har byxorna nere och ta för sig efter behag. Hallå. Även om det uppenbarligen finns de som tycker det.

Om Hysén väljer att tacka ja till att invigningstala på Pride så får man väl anta att han inte känner sig som en homofob. Med eller utan attityden att man är en idiot om någon tar för sig oinbjuden.

Kommentera »      (Antal kommentarer: 1)

Måndag 23 juli 2007

Seger för Turkiet och AKP

Ett litet uppehåll i semestern krävs ändå för att säga grattis Turkiet! Regeringspartiet AKP har kommit mer än helskinnade ur den politiska krisen i landet och fått en dramatisk ökning av väljarstödet. Det är bra för Turkiet, för turkarna, för landets minoriteter och för EU. Att valdeltagandet var så högt vittnar också om att den demokratiska mognaden i Turkiet har ökat.

Svenska medier har uppenbara problem med att hantera sin rapportering av turkisk politik i allmänhet och AKP i synnerhet. Det ska alltid slås fast att partiet är "milt islamistiskt" (vad det nu är) eller har rötter i politisk islam. Och att det finns en oro hos oppositionen och, som DN i dag skriver, hos västvänliga medelklassturkar, om att AKP har en dold agenda. Jag ställer mig frågan hur man kan betraktas som västvänlig och demokratisk om man röstar på partier som är (extrem)nationalistiska alternativt varit med och administrerat ett politiskt system där militären har stor makt och där etniska och religiösa minoriteter varit oerhört förtryckta. Jämfört med AKP, som vill ta landet in i Turkiet, har genomfört en oerhörd mängd reformer för att demokratisera landet.

Häromdagen hörde jag ett reportage på radio om militärens oro. Om det hade varit ett reportage från vilket annat land som helst i västvärlden, så hade reportaget gått ut på att militären hindrar en demokratisk utveckling och att det är oerhört allvarligt att militären försöker behålla sitt grepp över landet. Eller över huvud taget har en åsikt om vem som ska bli landets president!

Men nu är det Turkiet och det "milt islamistiska" AKP som det ska rapporteras om. Och även om det inte sägs rakt ut i radioreportaget, så får man ändå känslan av att militären nog gör rätt i att lägga näsan i blöt. Och om militären inte fanns där, ja då skulle AKP införa sharialagar och diktatur. Vilket naturligtvis är nonsens.

De politiska partier i Turkiet som hävdar att de är oroliga för AKP och landets utveckling använder ord som demokrati och mänskliga rättigheter, men har ingenting emot att inskränka desamma för att få som man vill. Föregångarna till AKP blev ju som bekant förbjudna som partier i flera omgångar.

Nej, sanningen är att AKP är en muslimsk variant på europeisk kristdemokrati. Värderingsorienterat, med demokratiska fri- och rättigheter som ledstjärna. Man kan notera att AKP är mycket starka i områden som domineras av kurder. Bara det...

Hela Mellanöstern skulle må synnerligen bra med fler sådana partier och politiska rörelser...

Samtidigt, om jag inte ska vara så negativ, så har ju alla medier så här efter valdagen förstått att rapportera om att detta faktiskt är en seger för demokratin i Turkiet...

Kommentera »      (Antal kommentarer: 3)

Lördag 14 juli 2007

Hur ska en folkpartist egentligen låta?

Det var integrationsminister Sabuni som fick hålla det folkpartistiska talet i Almedalen. Jag har bara tagit del av det som refererats i medierna, men det verkar ju i allt väsentligt vara mycket bra. Även om min första reaktion på bonusen till de som klarar av SFI-utbildningen i tid var skeptisk, så kan jag ändå inte låta att bli att tänka att en bonus är betydligt bättre än att sitta med armarna i kors. Förutsatt att det funkar. Men det kan ju vara värt ett försök.

Särskilt uppskattat var förstås Sabunis utmaning till de kommuner som inte vill skriva avtal med staten om flyktingmottagande. Det är bra när en minister pekar på ansvar och bjuder in till en dialog.

Talet verkar betydligt bättre än Sabunis partikollegors DN-debattartikel, om det nu var i går...

Nu kanske förslagen i sig inte är så farliga. Men varje gång som folkpartiet som parti uttalar sig om integrations- och invandringspolitik, så undrar man ju om det ändå inte är så att det flirtas med potentiella sverigedemokratiska väljare.

I sak är det naturligtvis bra att flyktingintroduktionen inriktas på arbete och språk, och att man inte ska bygga upp system som vänjer människor vid att bli försörjda framför att försörja sig själva. Men om man kan vinkla sådana förslag så att det låter som att ingen ska få komma till Sverige som flykting om man inte har sin försörjning ordnad är ju rätt farligt... För att uttrycka det milt.

Kommentera »      (Antal kommentarer: 1)

Lördag 14 juli 2007

Ohly och systemskiftet

Varken vänsterpartiet eller Lars Ohly, numera, kallar sig kommunister. Det är väl bra det. I sitt Almedalstal var det dock mycket tal om motstånd och om det systemskifte som ska ha skett i Sverige. Det är en retorisk nivå som kommunisterna och dess eftersläntrare alltid hållit sig med, men det har inte mycket med den så kallade verkligheten att göra.

Ohly har förstås rätt på ett sätt. I världen har det skett ett oerhört systemskifte. Kommunismen har nämligen slutat hålla miljoner människor i sitt grepp, även om vi har några kommunistiska diktaturer kvar. Det är dock få utanför dessa diktaturer som på allvar försöker hävda att Nordkorea, Kina, Vietnam eller Kuba är eftersträvansvärda exempel.

Det är det verkliga systemskiftet. Och det är så vitt jag vet inte Ohly motståndare till, även om man kanske ibland kan undra. Det låter emellanåt som om vänstern och Ohly har lite svårt att släppa några av pelarna i det kommunistiska systemet.

På det stora hela råder det ju konsensus i svensk politik vad gäller grunderna för välfärden. Den ska vara allmän och finansieras via skattsedeln. Det som nu sker är inget systemskifte, även om det är nog så viktiga förändringar. Till exempel försöken att släppa in civila samhället i uppbyggnaden av ett välfärdssamhälle. Men om det är ett systemskifte att tala om ett välfärdssamhälle istället för en välfärdsstat, det vet jag inte.

Nog för att Ohly är fri att tala om kamp, motstånd och systemskifte. Men på något sätt skyler argumentationen vad det är han egentligen vill. I praktiken. I människors vardag. De av oss som är skeptiska finner ju anledning att tro att det är rätt så mycket kommunism kvar i vänsterledaren och hans parti...

Ett tecken på att vänstern inte riktigt har förmågan att anpassa sig till omvärlden är väl det faktum att Ohly fortsatt tror att vänsterblocket ska kunna vinna val utan att formera sig kring exempelvis ett gemensamt program eller gemensamma motioner i riksdagen. Han underskattar högst troligen kraften i att kunna peka på fyra års enighet i alliansregeringen i jämförelse med en splilttrad opposition.

Ohly fick ju ge sig om kommunismen. Han får nog ge sig om nödvändigheten av en enad opposition också...

En annan tanke: Ohly är inte intresserad av regeringsmakten. Han är mest intresserad av att ta väljare från socialdemokraterna. Varför annars ägna tid åt att kritisera socialdemokraterna för högervridning?

Om det inte är så att han menar att socialdemokraterna varit med och genomfört systemskiftet. Med vänstern som parlamentariskt stöd.

Ja, man vet som vanligt inte riktigt hur de får ihop det i slutänden, vänsterfolket...

Kommentera »      (Antal kommentarer: 1)

Lördag 14 juli 2007

Svensson retar upp en och annan konservativ

Min företrädare som chefredaktör på Kristdemokraten, Ingvar Svensson, skriver på sin blogg ett inlägg som torde reta upp en del. Rättelse; redan har retat upp en del, av dömma av inkomna kommentarer. Inlägget handlar om det faktum att en del kristdemokrater inte tycker att det räcker med att definiera sig som just kristdemokrater, utan gärna vill tala om värdekonservatism. Eller faktiskt rätt och slätt konservatism. Vi är ju några som har lite svårt att förstå och acceptera denna orientering som definition av den kristdemokratiska rörelsen... Även om det också ska sägas att den som betraktar sig som konservativ har en hel del beröringspunkter med kristdemokraterna. Men konservatism och kristdemokrati är inte samma sak, vilket en del fått för sig...

Kommentera »      (Antal kommentarer: 0)

Lördag 14 juli 2007

Bra om gyllene regeln

I dag har Thomas Gür en artikel på SvD:s ledarsida som är väl värd att läsa. Det pågår ju med jämna mellanrum en kulturdebatt som tar sin utgångspunkt i att allt som har med kristen etik och humanism är fel, eftersom så många oförrätter begåtts i kristendomens namn. Gür ger ett litet och mycket viktigt perspektiv som kultur- och etikkritiker av diverse kultörter alltid väljer att ignorera.

Med risk för att överträda citatreglerna, så skriver han bland annat:

"Från den judisk-kristna etiska principen att man ska göra mot människor det som man vill att de ska göra mot en själv, härleds den spanske biskopen Bartolomé de las Casas (1484–1566) kritik av det koloniala folkmordet på infödda amerikaner och hans försvar av deras mänskliga rättigheter.

Den principen ligger till grund för Edmund Burkes (1729–1797) ansträngningar att få British East India Company och dess representanter att ställas inför rätta för despotisk maktutövning, och för Burkes tillbakavisande av idén att asiater endast kunde bli styrda med våld. Principen är också en bärande tanke i kampen mot slaveriet och för lika rättigheter för män och kvinnor.

Denna förmåga till självrannsakan och i dess förlängning självrättelse har inte bara varit en av Västs moraliska styrkor i mötet med andra civilisationer, utan också lett till en beredvillighet att anamma sådant som uppenbarligen fungerar bättre – allt från arabiska siffror till kinesiskt krut."

Kommentera »      (Antal kommentarer: 0)

Måndag 9 juli 2007

Efter bröllop - semester

Bröllopet över. Sicket brudpar! Väldigt trevligt. Hoppas att alla andra också hade trevligt, med tanke på att jag var en av två värdar. Vi höll tidsschemat på festen någorlunda, med ett litet missförstånd med köket om arrangemanget kring efterrätten. Men det fick bli som det blev, och jag tror att de flesta fann sig i ett få en extra stund att tala med sina bordsgrannar.

Huvudsaken är väl att brudparet hade det bra. Hurra!

Och så har Almedalen börjat. Första gången på många år som jag inte är där. Lite blandade känslor. Brukar aldrig tycka att seminarierna ger så mycket. Men när jag hör vilka av alla goda vänner som är på plats så känns det förstås lite snopet.

Får koncentrera mig på att ha semester. Vilket antagligen innebär lite färre blogginlägg. Men jag misstänker att det är ganska många färre läsare också, trots solens frånvaro.

Här på verandan på landet har den dock dykt upp. Trots att det är mitt i Småländska regnbygder.

Kommentera »      (Antal kommentarer: 0)

Fredag 6 juli 2007

Bröllop i Jönköping

I dag bar det av till Jönköping. Robert och Sara gifter sig i morgon. Jag är värd och Ida är brudnäbb. Hua!

Kommentera »      (Antal kommentarer: 0)

Torsdag 5 juli 2007

Så vad är då ett personangrepp?

Man upphör aldrig att förvånas. I gårdagens Världen Idag finns en helsida om kristdemokraterna och abortpolitiken. Stort uppslaget är att Sten-Gunnar Hedin, ledare för svenska pingströrelsen, känner sorg över kristdemokraternas abortpolitik. Det som förvånar är naturligtvis att Hedin aldrig varit kristdemokrat, men ändå känner sorg. Med tanke på att han under många långa år var medlem i socialdemokraterna... Om han varje år kände sorg över sitt eget partis abortpolitik, som ju ignorerade abort som ett problem totalt, framgår inte. Hedin lämnade visserligen socialdemokraterna på grund av HBT-frågorna, men jag har aldrig hört att Hedin ideologiskt skulle ha ändrat uppfattning, än mindre gått med i något annat parti.

Men om Hedin sluter upp bakom de som nu planerar ett nytt parti, så finns ju möjligheten till tidningsrubriker om splittring av både kristdemokraterna, moderaterna och socialdemokraterna. Och kanske också miljöpartiet. Och varför inte någon centerpartist?

Det andra som förvånar är min partikollega Enochson. Hon är nämligen sur på att det blev allt för personligt när Göran Hägglund kritiserade hans kritiker. Det står henne naturligtvis fritt. Men det blir inte mindre personligt när Enochson i nästa mening uttrycker följande: "Det är viktigt nu, säger Annelie Enochson, att den arbetsgrupp som ska se över partiets medicinsk-etiska program inte kommer att bestå enbart av ja-sägare och karriärister, utan får en bred åsiktskompetens."

Av detta förstår man att den som inte tycker som hon, är lallande jasägare och uppåtsträvande karriärister. Vet inte riktigt vad som konstituerar ett personangrepp, men jag gissar att detta har passerat gränsen. Och det står naturligtvis Enochson fritt också det. Bara man är konsekvent...

Kommentera »      (Antal kommentarer: 3)

Tisdag 3 juli 2007

Kanske får vi ett nytt parti

Det ska tydligen bildas ett nytt parti i Sverige. Av någon anledning verkar det som att de personer som ska bilda detta nya parti gör det i protest mot kristdemokraternas abortpolitik. Lite väl sent påtänkt kanske, men varför inte? Varsågoda...

Den Joseph Christenson som uttalar sig på DN:s nätupplaga har till skillnad från vissa andra faktiskt varit aktiv kristdemokrat. Så vitt jag vet är han nu medlem i moderaterna.

Jag är antagligen okänslig, men jag har lite svårt att förstå att människor kan bli så upprörda på ett parti vars åsikter sedan länge är väl kända. Det vill säga att bli upprörd över att kristdemokraternas abortpolitik inte är tillräckligt restriktiv, när detta faktum är känt sedan länge. Det är något rättshaveristiskt över det hela. Problemet uppstår ju när vissa väljare uppfattar det som att dessa individer på något sätt är framträdande kristdemokrater som nu ska ordna till en partisplittring. Efter att ha varit på kristdemokraternas riksting känns partiet inte särskilt splittrat. Men jag kanske är naiv...

Vi har ju sett tidigare hur partibildningar kring en sakfråga inte varit så framgångsrika, helt enkelt därför att väljarna vill rösta på partier som tycker ungefär rätt i de flesta frågor, inte bara i en.

Nu blir det dessutom en koppling till Penilla Gunthers artikel på Brännpunkt om att de som vill förbjuda abort borde fundera över sitt medlemskap i kristdemokraterna. Dels för att dessa två saker knappast hör samman, dels för att det nu verkar som att Kronlid och grabbarna hörsammar Gunthers maning, trots att de inte är medlemmar i partiet.

Självklart kan man vara medlem i kristdemokraterna och vara för en mer restriktiv abortpolitik, precis som man kan vara med i moderaterna eller miljöpartiet och tycka detsamma. Problemet uppstår ju när personer använder andra knep än att påverka den interna partiopinionen för att föra fram sina åsikter och försöka få en ändring av partiets politik till stånd.

Kommentera »      (Antal kommentarer: 4)

Måndag 2 juli 2007

Hur kul är det att samla på föreläsningar?

Hur kul är det med en sajt fylld av videoupptagningar av föreläsningar? Otroligt kul, visar det sig. TED samlar sina föreläsningar med några av de skarpaste hjärnorna från jordens alla hörn. Värd ett besök och sedan ett antal återbesök.

Kommentera »      (Antal kommentarer: 0)

Måndag 2 juli 2007

Dunder och fisar

Ibland hör man nyheter som gör att man genast funderar över vilket datum det är. Trots att det är början av juli blir man lite osäker på om det i alla fall kanske inte är 1 april.

Ekot har i dag nyheten att fisar, rapar och avföring från kossor står för en stor del av växthusgaserna. Forskarna tittar nu på hur man ska kunna minska utsläppen av koldioxid och metan. Spännande...

En del av oss undrar förstås mest om kossorna verkligen är rätt ände att börja i. Man kan ju tro att koldioxiden från kossornas utsläpp är en del av det naturliga kretsloppet, där koldioxiden som frigörs fångas upp av nästa grässtrå som kossan tänker idisla på.

Det känns ändå lite typiskt mänskligt att ge sig på djuren för att slippa ta ansvar för sitt eget beteende. Typ; Hurra, vi kanske kan fortsätta köra på bensin, om vi bara hittar ett sätt att få kossorna att sluta fisa...

Ett alternativ är förstås att vi alla blir vegetarianer.

( DN skrev för övrigt om saken redan förra året, och SvD i typ februari. Fåniga nyheter blir dock aldrig gamla...)

Kommentera »      (Antal kommentarer: 7)

Måndag 2 juli 2007

Dialog för en större social ekonomi

Skrev för inte allt för länge sedan en ledare om civila samhället. För ett par dagar sedan skrev Hägglund och Sabuni en gemensam artikel i DN på samma tema, och regeringen tänker nu vidta åtgärder för att ge den sociala ekonomin bättre spelregler. Mycket bra.

Detta borde också gå att göra i kommuner och landsting. I praktiken är det ju där som olika typer av tjänster utförs, och där som ideella sektorns möjligheter att vara med i välfärdens utformande både kan underlättas och försvåras.

Det handlar exempelvis om utformningen av pengsystem och upphandlingar. Liksom om kommunalt driven verksamhets samarbete med frivilligorganisationerna.

Kommentera »      (Antal kommentarer: 0)

Söndag 1 juli 2007

Lustiga Berggren om fastighetsskatten och ideologi

Henrik Berggren har i dag en artikel på DN:s ledarsida om fastighetsskatten och kristdemokraterna. Man undrar under vilken sten Berggren gömt sig de senaste åren...

Han hävdar nämligen att kristdemokraternas krav på en avskaffad fastighetsskatt är ett populistiskt krav utan förankring i kristdemokraternas ideologi. Ett vanligt grepp i debatten. Berggrens teori verkar vara att politiska sakfrågor inte ska vara något som vanligt folk gillar. För om de gillar dem är det något skumt, kan inte vara förenligt med en ideologi och är därmed populistiskt.

Det han missar är att det är just ideologiska skäl som föranlett kristdemokraterna att föreslå en avskaffad fastighetsskatt. I åratal har bland andra förre riksdagsledamoten Per Landgren argumenterat i riksdagen att skatter har en etisk dimension. Att en skatt kan vara fel i sig, beroende på vilka principer beskattningen grundar sig på eller vilka konsekvenser den får.

Skälen för att avskaffa fastighetsskatten är många. Men grunden för kristdemokraternas ståndpunkt är att den är oetisk, eftersom det är en beskattning av presumtiva intäkter, inte faktiska sådana. Det vill säga en skatt som tas ut på pengar som du inte har tillgång till med mindre än att du säljer eller hyr ut ditt hus. De som inte ska drabbas av en sådan skatt är exempelvis människor som byggt och betalat sitt hus under många årtionden för att ha ett tryggt och bra boende när de går i pension, men sedan tvingas sälja huset för att de inte har råd att betala skatten. Eller den som i generationer bott på en plats som med tiden blivit en populär ort för sommarstugor eller dyra villor.

Det må vara ett populärt förslag bland landets villa- och sommarstugeägare, vara impopulärt hos DN:s ledarskribenter, men ideologiskt förankrat i kristdemokratin är det. Huruvida det är likadant med moderaterna, som hyllas i Berggrens artikel, är en annan femma...

Kommentera »      (Antal kommentarer: 0)

September 2007 »
Augusti 2007 »
Juli 2007 »
Juni 2007 »
Maj 2007 »
April 2007 »
Mars 2007 »
Februari 2007 »
Januari 2007 »
December 2006 »
November 2006 »
Oktober 2006 »
September 2006 »
Augusti 2006 »
Juli 2006 »
Juni 2006 »
Maj 2006 »
April 2006 »
Mars 2006 »
Februari 2006 »
Januari 2006 »
December 2005 »
November 2005 »
Oktober 2005 »
September 2005 »