”Folket ska inte oroa sig för FRA-lagen”

Avd: Riksdag | Datum: 20 oktober 2009

RIKSDAG. – Den nationella säkerheten är viktig liksom den personliga integriteten. Det säger Else-Marie Lindgren, Kristdemokraternas representant i försvarsutskottet, med anledning av de tillägg till lagen om signalspaning som klubbades igenom i riksdagen förra veckan. Rösterna fördelade sig med 158 för och 153 mot.

Det var den 18 juni 2008 som riksdagen tog den omstridda lagen, i dagligt tal kallad FRA-lagen, som reglerar signalspaning. Efter det har dock debatten fortsatt. Kritikerna, bland annat oppositionspartierna, menar att lagen hotar den personliga integriteten och tillåter massavlyssning.

Kristdemokrater för lagen

Men den kristdemokratiska riksdagsgruppen har varit för den nya lagen från första början, enligt Else-Marie Lindgren.

– Fram till att FRA-lagen kom har det bedrivits en oreglerad signalspaning i etern. Det har alltså funnits behov av en lag som förutom eter även täcker spaning i kabel där den mesta trafiken går numera, säger Else-Marie Lindgren.

Någon risk för massavlyssning ser hon inte heller.

– Vi har haft generaldirektören för FRA hos oss i försvarsutskottet och han har förklarat att det inte är frågan om det. Det handlar överhuvudtaget inte om att söka på personer utan om sökord, såsom ”atomvapen” och ”kärnvapen”.

Information om yttre hot

Enligt UD är det viktigt att Sverige har en effektiv signalspaning för att snabbt kunna få information, om hoten mot Sverige skulle förändras. Signalspaningen är viktig för att kunna möta yttre hot mot landet såsom militära angrepp, gränsöverskridande terrorism, IT-angrepp och spridning av massförstörelsevapen.

Från den första december blir det enbart regeringen, regeringskansliet och försvaret som får rätt att begära signalspaning av Försvarets radioanstalt, FRA.

Med de tillägg till FRA-lagen som riksdagen nu tagit har man velat förstärka integritetsskyddet. Det sker bland annat genom att en särskild domstol inrättas med uppgift att pröva tillstånd till signalspaning. De personer som varit föremål för signalspaning kommer också att ha rätt att få veta det, och en kontrollmyndighet får i uppgift att på begäran utreda om någon enskild blivit utsatt för otillåten spaning. Spaning får inte heller bedrivas när både sändare och mottagare finns i Sverige, utan det gäller enbart den information som passerar landets gränser.

Skyldigheten att förstöra information utvidgas till att också omfatta uppgifter som lämnas vid bikt och själavård. En punkt som kristdemokraterna tryckt på.

– Men att uppgifter ska förstöras gäller all verksamhet. Om uppgifterna inte behövs som upplysning för något av de lagstiftade ändamålen ska den förstöras, säger Else-Marie Lindgren.

I tilläggen till FRA-lagen preciseras vad signalspaning får användas till. Spaning får bland annat ske på yttre militära hot mot landet och för att ta reda på förutsättningarna för svenskt deltagande i fredsfrämjande internationella insatser.

– Jag tycker att det är viktigt att våra soldater och officerare som deltar i internationella insatser i till exempel Afghanistan kan få ett informationsskydd. Att man via underrättelsetjänsten tar reda på vad som händer i det området, säger Else-Marie Lindgren.

Ingen anledning till oro

Det som kritikerna lyft fram, att så kallade ”vanliga svenskar” kan få sin e-mail och telefon avlyssnad, finns det anledning att vara orolig för det?

– Nej, vanligt folk behöver inte känna någon oro. Jag och du behöver inte oroa oss alls. Det mesta av det som spanas på försvinner dessutom, det sparas inte, säger Else-Marie Lindgren.

Enligt tilläggen till FRA-lagen ska spaningsarbetet redovisas årligen till riksdagen med en första kontrollstation 2011.

Anneli Leijel